Bråk om sex tar död på oss

[Purple Vagapi]

Hej alla, jag har problem med min pojkvän som jag älskar över allt på hela jorden. Han älskar mig. Vi har sagt att vi hör ihop och vill leva hela livet tillsammans. Problemen har nu börjat komma i sexlivet, vi har stora problem med ekonomi och arbetslöshet, vi går på knäna. Han har dåliga dagar ofta, vill röka cannabis dagligen. Jag känner av stämningen och har svårt att vara sugen på sex lika ofta som han. Jag menar jag älskar sex, men just nu orkar jag inte. Jag kanske har fel och han kanske har rätt att det är mig det är nåt galet med. Han säger att han inte kan ro för att han hela tiden tänder på sin flickvän, varje gång han rör mig får han stånd och han blir sur när jag säger att jag ibland bara vill ha närhet utan att det ska gå vidare. Han klagar på att jag inte älskar han lika mycket och det är inte sant! Vi har sex 2 till 3 gånger om dagen och han fattar inte varför jag inte blir lika sugen som han blir. Men jag kan verkligen inte ro för det. Jag har försökt “flyga” på han ibland och verkligen visa att jag älskar han och tänder på han. Tre timmar senare vill han igen och när jag inte blir blöt så blir han irriterad. Vi gick och la oss sen igår. Jag var jättetrött och gick i säng innan han. När han kom in la han sig nära och sa att han va stenhård. Jag höll på somna. Han blir sur och säger att om jag hade sagt att jag va kåt så skulle han direkt se till att hjälpa mig med det. Men jag tänker inte riktigt på samma sätt. När jag tar upp det att vi kanske kan tona ner sexet lite så är det som att det är allt eller inget som gäller. Då säger han att vi inte behöver ha sex alls då “eftersom jag inte tycker om det” (Det har jag aldrig sagt) Det blir bråk varje dag. Han blir alltid sugen när han tar på mig och jag tycker det är toppen, men när jag inte vill så tar han avstånd. Han tycker det är jobbigt att gå runt och va hård hela tiden så hans lösning är att undvika närhet. Det gör så ont i mig. Han vill även att vi ska göra mer saker i sex och vi gör redan allt! Vi har vanligt, analt, oralt, hela tiden,  nästan överallt. Jag har haft ett dåligt förhållande innan och för tre år sen blev jag våldtagen. Han envisades med att få veta vad som hänt och jag sa (dumt nog) att jag har svårt med att bland annat ge oralt och att ta satsen i munnen för att jag fått sånt nertryckt i halsen. Hans respons blev att han tycker att han straffas för att andra killar gjort så med mig och att jag inte vill testa ta den i halsen för honom. I hans ögon gör man allt den andra vill om man älskar den personen. Jag känner mig så kluven.. Han känner sig inte attraktiv och åtråvärd eftersom jag inte har samma sexdrift som han. Och jag vet inte hur jag ska prata med han, han vänder allt. Jag har kommit med lösning att vi kanske kan ta hjälp av en sexolog och han gick nästan i taket! För om man måste blanda in någon annan för att man inte kan lösa problemen så är det lika bra att gå åt två olika håll.. Han sårar mig så mycket att jag gråter varje dag för att jag älskar han så mycket men i hans ögon gör jag inte det tillräckligt. Han säger att han aldrig haft så bra sex som han har nu, allt blir motsägelsefullt. Jag känner mig otillräcklig. Det mesta vi gått utan sex är två dagar (typ) och då får han ont i pungen. Han vill helst ligga 2-3 gånger om dagen, jag kan inte det. Jag försöker. Jag har gett han avsugningar (som han älskar) jag brukar hjälpa han med handen. Men jag kan inte hålla tempot. Jag vill inte att det ska ta slut men han förstår mig inte, eller lyssnar inte. Jag visar med allt jag har hur mycket han betyder för mig men det är inte tillräckligt. Snälla vad ska jag göra? Hur ska vi kunna lösa det här innan det är dags att ge upp helt?

Tacksam för lite tips eller bara nån som lyssnar 😢

Oj, låter jättejobbigt och stressande att vara i. Arbetslöshet tror jag kan ta ut bland det sämsta sidorna hos folk många gånger också. Även ekonomisk press. Kanske är det kombinationen att din kille har lite väl mycket fritid också som gör att det här har snudd på spårat ur?

Blir ledsen att läsa också att du far illa och blir ledsen av att han inte lyssnar på dig. Att gränserna har förflyttats på det sättet att när du berättar för honom om hur du fungerar, vad du behöver, alltså att du kommunicerar exempelvis när du vill ha närhet istället för sex så reagerar han inte empatiskt utan pratar istället på om vad han behöver. Skulle också bli sjukt frustrerad och ledsen att bemötas med en respons om på vilka sätt ens behov borde prioriteras ner.

Tänker att det måste han arbeta bort. Han behöver lära sig bli mer empatisk och lyhörd inför dig. Lära känna dig bättre och värna om att du också mår bra i relationen. Om ni är under 30 år tror jag det går att öva upp. Han kan inte bete sig som en martyrisk egoist och gnälla när han inte får som han vill och mena på att det är tecken på att han inte blir älskad. Det är omoget.

Tycker det låter väldigt stressande också att vara ihop med någon som mer eller mindre kräver både känslomässigt och fysiskt att man ska ha sex 2-3 gånger per dag. Skulle bli helt utmattad av det kravet om det hade hänt mig. Tror knappast du är onormal i det hänseendet – absolut inte.

Finns det någon möjlighet att din kille får något jobb snart eller hur ser det ut på den fronten? Ett tips kanske kan vara att försöka få honom att aktivera sig fysiskt oftare. Gå ut och träna. Det kanske handlar om hormoner för honom att han har det här enorma sexbehovet och beter sig som en sexmissbrukare.

Jag tror det går att lösa men jag tror han måste skärpa till sig rejält. Växa upp.

[Purple Vagapi]

Tack så mycket för svar! Jag känner ju att det är väldigt svårt att uppnå det vi båda vill ha. Han är en sån person som ogärna vill gå utanför dörren, även där har jag försökt säga till han att jag saknar att vi hittar på nåt annat. Bara en promenad eller ett biobesök någon gång men han tycker sånt är tråkigt, dyrt och onödigt. Och jag vet inte om jag kan dela mitt liv och försöka vara “sexgalning” åt han hemma och uppleva världen och livet utanför lägenheten på egen hand. Jag vill ha båda världarna. Han ger mig hela tiden komplimanger om hur sexig och snygg jag är och det är kul att höra men det känns mer och mer som att det bara är kropp och sex som gäller. Han förväntar sig att bli tillfredsställd varje gång han blir sugen eftersom han själv hade gjort det om rollerna va ombytta. Det han inte förstår är att vi är olika på det sättet och jag försöker säga att inget av dom är fel, men från hans sida så är det inte riktigt kärlek om båda inte vill ligga lika ofta typ. Han säger att jag är tillräcklig när jag säger att jag känner mig otillräcklig. Han säger att han har det bästa sexlivet nånsin med mig och att han aldrig trodde att nåt sånt fanns men samtidigt kommer det här bråket upp hela tiden om att jag inte är sugen tillräckligt ofta. Mycket är motsägelsefullt. Och vi har gjort mer saker inom sex än vad jag tror många andra gjort och han håller med om att vi testat nästan allt. Jag tyckte det va okej och bra också innan han tog upp att han känner sig oattraktiv och oälskad när jag inte flyger på han, jag gör det ibland (när jag hinner, han är alltid på mig). Jag skriver mysiga lappar om hur mycket jag älskar han, jag har gjort en bok om oss två från när vi träffades med bilder och personliga texter. Jag försöker få med han på mysiga aktiviteter som inte är för dyra. Typ minigolf, middag ute. Jag vet inte vad jag mer ska göra för att bekräfta att jag verkligen älskar han. Det enda som verkar räknas är att jag nästan måste dyrka hans snopp, han har sagt saker om det och jag blir nästan äcklad istället. Speciellt när jag varit med om så mycket skit från tidigare i livet. Jag känner mig så kluven för jag vill lösa det här, han är en bra kille annars. Jag tror han har problem med depressioner, jag har haft det förut och känner igen det. Men han tror inte på att söka hjälp. Han använder rökningen när han tänker för mycket för att slippa ha så mycket i huvudet och han har sagt att sex har samma effekt. Problemet då blir ju att jag blir stressreducerande för han, och jag kan inte hela tiden ställa upp på sex för att han ska slippa tänka på alla problem. Han tycker världen är värdelös och är pessimistisk till att hamna i “ekorrhjulet” med jobb han inte vill ha. Jag har tagit mig ur min djupa depression jag hade för tre år sen och ser världen mer i färg. Han vill inte planera in saker eller åka nånstans för han kan inte koppla av förrän vi har ordnat med allt. Det är så himla svårt att älska någon och vilja ha ett liv med den personen och vara villig att försöka hitta lösningar till problem men sen får man inte riktigt gensvar. Det känns som jag kämpar ihjäl mig för låt jag vill ha men som jag innerst inne börjar förstå att det nog inte kommer fungera. Sen är det ju det där med cannabisen som jag tycker gett han mer humörsvängningar och jag har sakt att vi måste lägga ner den saken om vi ska ha en framtid men han är inte på samma spår som jag. Ush jag vet vad jag borde göra men jag vill inte, eller samtidigt vill jag för jag orkar inte det här som vi håller på med nu.. Tack igen för att någon lyssnat och svarat.

<3 En tanke som jag får när jag läser är att om rollerna vore ombytta skulle han ställa upp, men han ställer inte upp på att gå på bio eller göra grejer utanför hemmet. Tänker att där är ju rollerna just omvända i ett annat anseende att ni är olika på en annan punkt men då avstår han. Så jag håller med dig om att det är motsägelsefullt också i mycket av det han säger. Det är inte på lika villkor.

Tycker det låter förskräckligt också att du varit med om en våldtäkt men att inte det respekteras och tas hänsyn till. Att heller inte det är ett legitimt skäl för honom. Det tycker jag är lite varningsklockor att han beter sig såpass självcentrerat kring sina behov när du har alla skäl i världen att bli respekterad och sätta en gräns om att du inte vill. Att det triggar och därmed är på riktigt skadligt att bli påmind om.

Det låter verkligen som att det här är hans “drog” och att han försöker med alla medel att koppla bort verkligheten och sin depression med sex och cannabis. Förstår att du är kluven kring vad du ska göra!

Jättejobbig situation och jag känner verkligen med dig då jag har liknande erfarenheter men det han gör är verkligen inte rätt. Han har helt klart problem med både droger och sexmissbruk och utnyttjar det faktum att du älskar honom till att manipulera dig. Har han alltid behandlat dig så respektlöst eller har det kommit med arbetslösheten och droger?  Sex 2-3 ggr om dagen handlar ju inte om kärlek utan troligen om att få ut frustration eller ångest.

Om du läser igenom det du själv har skrivit och tänker dig att någon annan hade skrivit det, hur hade du tänkt då? Förstår om du inte känner dig stark nog att lämna och att ens ställa ordentliga krav och tror tyvärr inte att mycket kommer att hända förens du gör något drastiskt då han verkar nöjd i sin bubbla. Önskar dig verkligen lycka till i allt och håller tummarna <3