Hem > Forum > Närstående > Ta farväl, hur?

Ta farväl, hur?

Visar 12 inlägg - 1 till 12 (av 12 totalt)
11
  • Trådstartaren

    Hej!

    För mer än ett år sen tog det slut mellan mig och min tjej, och det var där mitt liv tog slut. Hon var den enda tjejen jag någonsin älskat, och den enda tjejen jag någonsin kommer att älska. Hon har gått vidare nu och är med en annan kille, och hon verkar lycklig, vilket glädjer mig.

    Men jag är inte lycklig. Jag minns knappt hur lycka känns. Jag skrattar inte längre. Jag ler inte längre. Jag mår dåligt från morgon till kväll, och nu har jag bestämt mig för att detta liv är över för mig.

    Frågan jag har är hur jag på bästa sätt tar farväl av min familj och mina vänner. Har någon en vän eller en familjemedlem som valt att ”checka” ut i förtid? Var avslutet tillräckligt? Vad saknades? Det enda jag egentligen vill är att de inte känner skuld över någonting; för det finns absolut inget de kan göra. Jag kommer aldrig bli lycklig igen, och det här är MITT val.

    Det går inte att göra ett perfekt farväl. De inblandade kommer att känna skuld, oavsett hur du förklarar din situation.

    Finns det ingen chans att du kan tänka dig att söka hjälp istället? Har du pratat med vänner eller familj om ditt mående?

    Trådstartaren

    Det går inte att göra ett perfekt farväl. De inblandade kommer att känna skuld, oavsett hur du förklarar din situation. Finns det ingen chans att du kan tänka dig att söka hjälp istället? Har du pratat med vänner eller familj om ditt mående?

    Hej!

    Jag har varit i kontakt med både psykolog och samtalsterapeut och pratat med både familj och vänner om mitt mående, men inte hur illa det egentligen är. De få vänner jag har berättat om mina planer att somna in för har tagit det allt annat än bra, de har blivit arga. Så att ta upp det på släktmiddag är uteslutet.

    Min största önskan är att hela min existens och alla minnen av mig raderats, men det går ju tyvärr inte. Jag vill bara att min  mamma ska kunna finna ro igen och gå vidare. Jag vill INTE såra någon annan. Jag vill bara inte leva längre.

     

    Jag förstår ungefär hur du känner, då även jag lider av depression. Dock inte lika stark, även om jag mått riktigt dåligt ibland.

    Även jag har svårt att säga hur illa det är ibland.  Men ibland märks det på mig, så då måste jag ju dela med mig.

    Jag hoppas du hittar något som gör att du går vidare, och inte tar ditt liv. Du verkar vara älskad av många personer.

     

    Trådstartaren

    Jag förstår ungefär hur du känner, då även jag lider av depression. Dock inte lika stark, även om jag mått riktigt dåligt ibland. Även jag har svårt att säga hur illa det är ibland. Men ibland märks det på mig, så då måste jag ju dela med mig. Jag hoppas du hittar något som gör att du går vidare, och inte tar ditt liv. Du verkar vara älskad av många personer.

    Jag är rätt bra på att dölja det när jag är med människor. Det är när jag är själv som det kommer. Som ett mörker som sköljer över. Känslan går ända ut i fingertopparna. Jag gråter varenda natt och sover knappt längre. Ensamheten och saknaden blir allt mer påtaglig. Jag tillhör nog skaran som aldrig borde ha älskat. Som aldrig borde ha upplevt kärlek. All ”professionell” hjälp jag tagit, har sagt att det är tiden som är läkemedlet, men det blir bara värre och värre för varenda dag som går.

    Jag har många vänner och en familj som verkligen bryr sig om mig, så jag vet att det skulle såra många människor. Och jag vet hur otacksamt det är från mig, då många människor saknar både vänner och familj, men jag önskar ofta att så var fallet. Att ingen brydde sig om jag dog. Det enda positiva är väl att hon förmodligen aldrig kommer få reda på det. Hon var världens mest underbara tjej, och hon förtjänar att vara lycklig.

    Jag hoppas det löser sig för dig, och att du får bukt med din depression!

    Jag är också bra på att dölja mitt mående, men bara fram till en viss gräns. När den gränsen är nådd så brister det. Och jag är i det stadiet just nu. Jag har gråtattacker flera ggr per dag. Senast det var så här så höll det i sig i 2-3 månader, även om inte varje dag var lika dålig.

    Fortsätt gärna att skriva här, det hjälper nog både dig och mig. Sköt om dig.

    Snälla ta inte ditt liv. Det kommer att bli bättre även om tiden inte läker alla sår. Men såren slutar blöda, det blir ärr. Döden är slutgiltig. Din familj och vänner blir ledsna, förtvivlade. Tre nära vänner till mig har tagit livet av sig. Sök i stället hjälp. Det finns hjälp att få. Var ärlig med hur du mår. Kram

    Trådstartaren

    Snälla ta inte ditt liv. Det kommer att bli bättre även om tiden inte läker alla sår. Men såren slutar blöda, det blir ärr. Döden är slutgiltig. Din familj och vänner blir ledsna, förtvivlade. Tre nära vänner till mig har tagit livet av sig. Sök i stället hjälp. Det finns hjälp att få. Var ärlig med hur du mår. Kram

    Hej! Jag är ledsen att höra att tre nära vänner till dig valde den vägen. Den enda anledningen till att jag fortfarande lever är tanken på min familj och mina vänner, men det är som du säger; det blir bättre med tiden. Det gäller även dem. Tro mig när jag säger att det sista jag vill är att orsaka skada mot mina nära och kära, men att leva i det här helvetet är ohållbart. Jag vet att det är sjukt att sakna en människa såhär mycket, och det har gjort mig till en sjuk individ. Jag ”sjukskrev” mig från nyårsfesten hos min vän för att jag känner mig för apatisk. För sjuk. Jag vill inte att mina vänner ska se den här sidan av mig. Jag sitter hemma och demonerna i mitt huvud har tagit över, för länge sen. Jag vet att det låter helt sjukt, men jag kan inte förklara hur illa det är. Jag hade själv aldrig någonsin i min vildaste fantasi hur illa det kan vara för någon som har självmordstankar, förrän nu, när jag själv sitter här med dessa tankar. Jag vet inte om jag överlever natten, och jag hoppas att gud kan förlåta mig.

    Hej, mina vänner tog livet av sig för många år sedan. Min bästa vän tog livet av sig när hon var 19 år. Det var  1981. Mina andra två vänner tog livet av sig 1995 och 1997.

    Jag vet att det är svårt att visa sina vänner att man mår riktigt dåligt. Men försök, pröva!

    Jag är glad att du svarade på mitt meddelande men ledsen för att du mår totalt skit. Och ja jag vet hur det känns. Men förr eller senare vänder det. Även för dig. Du är helt knäckt för att ditt förhållande tagit slut. Hur jävla ledsen hade du varit om hon tagit livet av sig?

    Försök att sova. Allt blir jävligare på natten. Ikväll är det nyår. Kan du ringa någon och säga hur du mår?

    Själv ska jag se filmen Everest. Kolla på den du oxå så kan vi prata om den i morgon. En stor kram till dig!

    Hej, hur mår du idag? Såg du filmen Everest? Om ja, vad tyckte du?

    Trådstartaren

    Hej, hur mår du idag? Såg du filmen Everest? Om ja, vad tyckte du?

    Hej! Jag är kvar men det vore att ljuga om jag sa att mår bra. Jag har sett den sen tidigare och den var riktigt bra. Baserad på verkliga händelser också om jag inte minns fel?

    Ja filmen är baserad på verkliga händelser. Det är bra att du fortfarande är kvar. Försöker du göra saker som du mår bra av?

    Idag har jag träffat en vän och vi tog en långpromenad. Avslutade på ett trevligt fik där vi prata om allt möjligt.

Visar 12 inlägg - 1 till 12 (av 12 totalt)
11

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.