Att lyssna på någons självmordstankar

Min make är djupt deprimerad . Han får ECT behandling,fått 4 stycken nu totalt. Han pratar och tänker trots det på självmord,förstår att han vill ” dela” sina funderingar med någon,mig,men har svårt att förhålla mig till hans tankar,svarar honom att nu får du ECT och att han ska försöka tänka på det,det känns tungt nu för mig. Idag sa min make,” vilket tycker du är bäst för dig,att jag tar livet av mig eller att jag flyr till ett annat land och drogar ner mig?”,vad svarar man?

Att du inte vill något av alternativen…att det måste finnas fler alternativ?

Anonym skrev:

Att du inte vill något av alternativen…att det måste finnas fler alternativ?

Håller med. Undrar om det finns sätt att locka så djupt deprimerade att känna empati med andra och att känna sig behövda? Tänker att inte minst det sistnämnda kan göra skillnad (men såklart inte är det enda som behövs).

Jag tycker att du ska berätta om allt sånt här för din makes vårdkontakt / behandlande läkare, Purple Qukyri.

Anonym skrev:

Att du inte vill något av alternativen…att det måste finnas fler alternativ?

Tack för svar,jag tänker också att det finns fler alternativ,men ibland orkar jag inte tänka ut några… Att peppa och stödja någon så sjuk tar på krafterna,det var därför som jag skrev i detta forumet nu.

Anonym skrev:

Håller med. Undrar om det finns sätt att locka så djupt deprimerade att känna empati med andra och att känna sig behövda? Tänker att inte minst det sistnämnda kan göra skillnad (men såklart inte är det enda som behövs). Jag tycker att du ska berätta om allt sånt här för din makes vårdkontakt / behandlande läkare, Purple Qukyri.

Tack för dina svar o tankar. Jag uppskattar det verkligen,behöver nya tankebanor och riktningar.

Det är

Anonym skrev:

Tack för dina svar o tankar. Jag uppskattar det verkligen,behöver nya tankebanor och riktningar.

 

Det är bra att veta om hur jobbigt det är för anhöriga att bära någons självmordstankar.

Om du skulle ge råd till någon som själv har sådana tankar och har behov av att dela det med anhöriga, vad skulle du säga till dem?

OM du ens orkar fundera på en sådan fråga. Annars får du bara ignorera den! Ibland behöver man ju bara gå igenom sin egen situation innan man orkar prata om andras. Full förståelse för det!

[Red Vyhodo]

Anonym skrev:

Min make är djupt deprimerad . Han får ECT behandling,fått 4 stycken nu totalt. Han pratar och tänker trots det på självmord,förstår att han vill ” dela” sina funderingar med någon,mig,men har svårt att förhålla mig till hans tankar,svarar honom att nu får du ECT och att han ska försöka tänka på det,det känns tungt nu för mig. Idag sa min make,” vilket tycker du är bäst för dig,att jag tar livet av mig eller att jag flyr till ett annat land och drogar ner mig?”,vad svarar man?

Hur går det för er?

Jag är själv i en liknande situation som du med en sambo som inte vill leva mer och som inte svarar på den “vård” han får. Nu dessutom troligen utförsäkrad har han tappat allt hopp.

Det är jättesvårt att veta hur man snabbt ska svara på alla frågor och vad som eventuellt hjälper och vad som stjälper. Och vad som är rätt för just den personen ifråga, och vad som är rätt för dig?

Jag hoppas att det går bra för er och att ECT:n börjat verka.

[Indigo Vutaqy]

Jag har själv mått väldigt dåligt till och från i hela mitt liv. Ångest, depression, självmorstankar. Jag  vet att det inte är lätt, och många är rädda för att göra fel när de försöker stötta.

Mina tips, utifrån vad jag som icke-utbildad, än-dock med erfarenhet av depression, självmordstankar etc. är att inte svara unflyende ‘nu får du behandling’. Det ger nog än mer ångest hos honom, det han vill är att bli hörd och bemött i sin ångest/förtvivlan. Dvs. kanske säga saker som, jag förstår att du mår dåligt, men du ska veta att jag älskar dig och vill att du ska stanna hos mig. Du är viktig och behövd. exempelvis. Vet inte om du sagt det? Det står inte i ditt inlägg. Att du BEHÖVER honom just i den stunden som han säger att han mår dåligt.

Sedan tror jag att de flesta med ångest/depression har mindre dåliga och sämre dagar, och på de ‘bättre’ dagarna, så att säga. Försök leda in honom på konstruktiva tankegånger som;

• Det finns en ljusare framtid
• Du är bra på det här, det här… (vad det nu kan vara)
• Tänk på att du åstadkommit detta
• Prata om fina minnen ihop
• Tänk vad mycket mer du kan åstadkomma (men ta en sak i taget)
• Tipsa om saker du vet han har intresse av, att göra dessa saker. och uppmuntra till promenader eller träning.

OBS, detta är bara mina egna tankar och jag vet inte hur mycket som har vetenskaplig grund.

Enligt min egen erfarenhet är det inte bra att undvika samtalsämnet när det kommer upp (självmord) utan bemöta det empatiskt. Det han menar är förmodligen inte att han vill dö, utan att han bara inte står ut med situationen som den ser ut nu. Han vill ha hopp om förbättring.

 

(såg att detta är en gammal tråd nu, sorry)