Hem > Forum > Livet > Vad mycket lättare livet vore..

Vad mycket lättare livet vore..

Visar 3 inlägg - 1 till 3 (av 3 totalt)
2
  • .. om man var snygg. Tänk att kunna kolla sig i spegeln och känna fan vad snygg jag är. Jag vet inte om det är pga min BDD (body dysmorphic disorder) googla!) eller om det är så att det bara är jag som mår bra endast när jag känner mig snygg?????

    jag tänker att alla tänker och känner  som jag men fattar ju att det kanske inte är så??

    Givetvis finns det folk som tycker de är snygga. Precis som det finns människor som tycker de är roliga, intelligenta, charmiga och så vidare.

    Hörde lite om en behandlingsmetod för BDD att det kan handla om att inte titta sig i speglar; att man tar bort de eller minskar dessa hemma dramatiskt. Om det är så att man överanvänder speglar och mår sämre av det. Är man tvärtom en person med BDD som inte tittar i speglar alls ska man exponera sig genom att börja ta in speglar hemma, börja titta i speglar.

    Vet inte vad du säger men när man inte haft speglar omkring sig på typ landet, under bara några dagar, så börjar man direkt tycka man ser lite bättre ut? Fokuset hamnar då i stället mer på gummistövlar, skogen omkring sig etc.

    Trådstartaren

    Givetvis finns det folk som tycker de är snygga. Precis som det finns människor som tycker de är roliga, intelligenta, charmiga och så vidare. Hörde lite om en behandlingsmetod för BDD att det kan handla om att inte titta sig i speglar; att man tar bort de eller minskar dessa hemma dramatiskt. Om det är så att man överanvänder speglar och mår sämre av det. Är man tvärtom en person med BDD som inte tittar i speglar alls ska man exponera sig genom att börja ta in speglar hemma, börja titta i speglar. Vet inte vad du säger men när man inte haft speglar omkring sig på typ landet, under bara några dagar, så börjar man direkt tycka man ser lite bättre ut? Fokuset hamnar då i stället mer på gummistövlar, skogen omkring sig etc.

    jag är en sån som speglar mig hela tiden, har även varit i stadiet där man undviker speglar , men nu är jag i spegla mig hela tiden stadiet och har varit ganska länge .. det är väl ett kontroll behov för att bara tanken på att göra mig av med speglar ger mig sjuk nästan panikångest .

    är ganska dålig i min BDD dvs den har tagit över . Det är inte många sekunder i vaken tid där jag inte tänker på utseendet. Men är sjukt förvirrad för jag vet ju att jag har den här störningen , men sen vet jag ju också att jag har ett ganska ” fult” utseende, är liksom ingen skönhet. Jag vet att struntar jag i utseendet är glad och social så syns mitt fula utseende mer. Och folk skrattar typ bara åt mig då,eller äcklas. Så jag vet ju att det inte bara är ” i mitt huvud”

    Sen tror jag att jag lider av en förbannelse. I tonåren var jag så ful att alla blev mållösa bokstavligen , fick så många arga och äcklade blickar sen vid 22 blev jag plötsligt ”söt” killar visade stort intresse nåt som jag tidigare bara kunde drömma om, detta höll i sig till  ungefär 28 års åldern från och till. Sen bara rasade allt. Och jag känner mig nästan lika ful som när jag var 16 , + att nu väger jag 30 kilo mer också , så är överviktig och det klär mig verkligen inte.

    Andra kanske tänker ” gör nåt åt det då!!!” Tro mig jag försöker kämpa med vikten men det går inte bra.
    Och utseendet.. vad ska jag göra ?? Jag vägrar plastikkirurgi för jag är  livrädd för infektioner och fel när dem skär i huden.jag sminkar över mig själv det är det enda jag kan göra men det räcker förstås inte. GUD vad jag klagar nu

    Red Simyna:ja ska prova att inte titta mig i speglar så mycket och försöka fokusera på annat ❤️

     

Visar 3 inlägg - 1 till 3 (av 3 totalt)
2

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.

Vi har gjort en säkerhetsuppdatering på Mind forum som innebär att logga in-förfarandet har ändrats. Du kommer i samband med att du loggar in få ditt lösenord skickat via e-mail.