Alltså jag har varit väldigt orolig och haft mycket panikångest som gjorde att jag tappade aptiten för mat för ca 2 år sedan.. då menar jag att jag totalt tappade aptiten, mår illa när jag ser mat och vill bara inte äta. Jag kämpade med att få i mig mat varje dag trots att jag verkligen inte ville äta. Sen började jag få ångest över att äta, för det var så jobbigt att tvinga i sig själv mat när man inte hade aptit. Det med aptiten gick aldrig över utan fortsatte, och åt mindre och mindre i över 1 år, sen fick jag bacillskräck och när min aptit väl började bli bättre blev jag istället rädd för att äta för är rädd att bli sjuk av maten, att den inte är tillräckligt värmd, och så.. så då började jag undvika fler maträtter som jag tror jag kan bli sjuk av och äta ännu mindre och gå ner i vikt.. hoppade alltid över lunchen och åt jätte lite.
Nu har jag haft detta problemet med att äta mat i 2 år och jag känner mig helt förrvirrad! Min kropp är i obalans. Ibland äter jag mycket (mycket för att vara mig) men oftast lite och ibland ingenting. Är livrädd att bli matförgiftad av maten därför väljer jag att inte äta. Jag känner inte av när jag är hungrig eller mätt längre, bara när jag är “akut hungrig” men annars kan jag inte känna några signaler på hela dagen. Mår illa efter jag ätit och då får jag ångest för är rädd att kräkas. Vet inte varför jag mår illa heller om det är för att jag ätit för mycket eller för lite, det är jätte svårt att veta, så vågar oftast inte äta någonting pga det. Jag får alltid sån ångest efter jag ätit, för är rädd att äta för mycket också. Vågar inte äta, och är rädd för att äta.
Jag har blivit underviktig nu och har troligen näringsbrist också pga dessa rädslor. Förstår inte vad som händer med mig. Orkar inte ha det såhär resten av mitt liv, att hela tiden tänka på mat, vad man äter, laga mat och vara rädd att äta och orolig att äta för mycket, och få ångest av allt. Känns som jag är den enda som har detta problemet också.
