Hem > Forum > Livet > Partner som avtjänat straff

Partner som avtjänat straff

Visar 1 inlägg (av 1 totalt)
0
  • Önskar åsikter/tanker kring detta ❤️

    Jag har i efterhand berättat till min partner att under tiden han avtjänade straff så mådde jag såklart dåligt första perioden. Alkohol som naturligt funnits i sina tidigare dagar och något man dricker till och från i lagom mängd började man oftare dricka. Det va för man va ledsen och insåg inte att man behövde acceptera det som hänt. Jag är även än mycket känslomässig person som har svårt när det kommer till distans.

    Efter ca 1 års tid så drack man fortfarande men det blev lite mer intensivt och hamnade i fel tjejgäng man stött på vägen. Man tyckte dom var trevliga till en början och hade lätta att haka på dem. Men sen så märkte man när man hängde med gänget att den har mycket kontakter ute på klubben där det bjuds på drinkar/shorts och helrör varje gång dem är ute. Då jag befann mig i deras sällskap så blev det per automatisk att jag vad med och tog del av det som bjöds. Jag blir lättpåverkad och i samband då jag även hade dålig kost. I efterhand även fått reda på att jag mycket möjligt blivit drogad av att bartender eller gästerna som bjudit, att den har spetsat drinkarna då stället man var på ofta var känt för att droga ner tjejerna så dem inte minns vad som skett dagen efter. Jag har känt den effekten och då blivit rädd över vad som kan ha hänt med mig om något tagit i akt att göra något mot mig utan att jag vet och att jag inte inte gjort något emot då jag blivit borta och bara ”hängde med”. Detta insåg jag långt efter då jag fick det förklarat att ”jo, du har blivit en av dom flertals gånger neddrogad då det är känt för det” medans jag trott det varit varit riktigt sne fylla. I samband med det så var man nere i botten för man kände inte igen sig själv. Att man hamnat i sån grad med alkohol/umgänge. Man hade stängt av sig mycket då festande alltid funnits i sitt liv och man insåg inte egentligen hur det förstör för ens psyke när man redan har det jobbigt i grund och botten med den situationen med sin partner. Jag insåg inte egentligen att man är i fel umgänge och miljö som inte passar för ett par i den situationen tills jag drog mig ur det.

    Efter ca 1 månad tog jag mig ur det umgänget jag hängde med då jag kände det var för mycket sprit, påverkad och rädslan över att något kan ha hänt utan mitt samtycke. Samt självaste platsen för man blev äcklad av det. Jag bearbetade mig själv uppåt och allt gick bra. Helt annat mindset och planer för framtiden som väntade för oss. Jag ville inte ge partnern en börda eller oro och bara lät livet flyta på och acceptera. Därav så har jag inte benämnt om detta med intensiva fest/nerdrogning till partner under tiden tills han kom till utsidan igen.

    Vi har diskuterat och han har svårt att kunna acceptera/gå vidare med att jag hamnade i den situationen och genomgått och att det möjligtvis finns tillfällen där någon kille har gjort något mig mig utan min vetskap då stället är väldigt ”äcklande”. Han tycker det blir som att jag har ljugit under den perioden att jag sagt att livet rullar på och man mår bra men man förnekade egentligen för sig själv hur det var. Han har behövt ta avstånd för att ta sin tid och tänka om vi kan fortsätta vår resa då han är rädd att detta kommer sitta i baktanken hela tiden för honom att det finns en chans att jag har gjort något. Han vet idag att den tanken finns inte men han blir sårad av det förflutna.

    Vill bara påpeka att festlighet har alltid förekommit för oss bägge innan han ställde in sig och det är naturligt att vi går ut och alltid litar på varandra. Jag förstår att i slutändan så ligger det på mig då det blev för mycket och jag hamnade i en egen bubbla, en mörk plats och bara hängde med i det mesta. Jag var ledsen och fest/alkohol har varit något som dämpat smärta för mig i olika sammanhang.

    Hur är eran tanke kring detta? Jag är självklart ledsen över att det kanske sker ett slut pga det. Vad tänker ni? Håller ni med hans tanke har har? Berätta vill gärna höra andras tankar.

    Vi är i 20-25 års åldern så ett ungt par.

Visar 1 inlägg (av 1 totalt)
0

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.