dem senaste typ sju åren har allting bara handlat om att ÖVERLEVA för mig. Jag har kämpat och kämpat och kämpat och lidit och lidit och lidit, ja jag har velat hoppa från broar, men har lovat mig själv att aldrig utsätta mina nära och kära för den smärtan. och tänker aldrig svika det löftet. mycket av det beror på att mitt syskon varit illa däran, och jag kände hur förkrossad jag skulle bli om den lyckades ta sitt liv.
så som sagt i sju års tid bara överleva överleva överleva överleva. inte LEVA.
vad är meningen med det? när det aldrig tar slut och man aldrig får börja “leva” vad är MENINGEN?
när lidandet pågår så JÄVLA LÄNGE och aldrig tycks ta slut?? jag kämpar och ber kämpar och ber gör allt jag kan för att det ska bli bättre men det blir aldrig bättre. Har länge tänkt att Gud har svikit mig.. och att djävulen har satt klorna i mig,,, men varför?? JAG VILL bara ha ett SVAR. men det vet jag ju att det får man först när man dör.
alkohol och tabletter missbrukar jag för att få nån form av flykt, men det resulterar aldrig i nåt bra direkt speciellt inte alkohol.
vad i helvete ska jag göra Gud? Ja man är desperat när man som jag som aldrig ens läst bibeln ber till Gud men grejen är…..ja ja livet är ett enda kämpande med lite ljusglimtar här och där men DET ÄR NÅT FEL PÅ MITT LIV! DET ÄR JAG ÖVERTYGAD OM.Det är uppenbart att NÅGON vill att jag ska lida. och då är det enda jag kommer att tänka på förutom svart magi som jag ändå inte direkt tror på, att Gud eller Djävulen har ett finger med i spelet. vad ska jag göra go bananas på ett kors?????????????? spika upp mig själv på ett kors och skrika se GUD NU LIDER JAG VERKLIGEN PRECIS SOM DU VILL!!!
Jag lackar ur på livet.
