Jag älskar honom, men han älskar inte mig

[Indigo Tumesy]

Jag har länge kämpa med mina känslor och nu vill jag bara skriva av mig.

Jag älskar en man som är 17 år äldre än mig och vi har pratat på Messenger i två år och det var ifrån början mer som en vänskap för han stöttade mig när jag hade det svår. Sen gick det över i en annan ton. Jag var full och började berätta mina riktiga känslor för honom. Dagen efter bestämde jag träff med honom för att förklara mig. Han sa under vårt möte att han var smickrad men att han inte var intresserad och det tog jag förvånadssvärt bra. Men på helgen skrev han saker som fick mig att bli förvirrad. Han frågade om jag ville massera honom. Om det var hans person jag ville ha eller hans kropp.

Han skriver när han är full och när han vill. Det är ända gången jag duger. Många säger att jag inte borde slösa mer tid med honom, men jag älskar honom

Hej där Indigo.

Bestämmer mig för att flika in här tvärt.

Får du intrycket av att mannen du skriver om bara är ute efter en “kroppslig” relation och vänder sig till dig så fort han känner för “kroppslig” kontakt (du nämnde det där om massage, osv)? Får du känslan av att han utnyttjar dig på grund av att han vet om vad du känner för honom och därmed att du kanske är beredd att ställa upp på saker och ting när han ber dig?

Du säger att du älskar honom, men finns det någon gräns för hur mycket du är beredd att tåla i förhoppning om att han ska börja känna detsamma för dig? Det är en väldigt skadlig och besvärlig situation du befinner dig i, det låter verkligen som det. Men jag tror att du behöver ställa ett ultimatum för att inte dra ut på ditt lidande alldeles för länge. Så jag tycker att du ska ta upp det med honom igen, fråga vad han känner och om det är värt att du ska hänga dig kvar i väntan på honom eller helt enkelt gå vidare. Jag tror att du måste dra ett streck och acceptera läget, men inte utan att först försäkra dig om vad han vill egentligen.

Problemet är att när man såväl har känslor för någon så är det extremt svårt att föreställa sig ett liv bortom den man suktar efter, men det finns metoder för att hålla hoppet uppe och att inse att livet inte tar slut där, det finns så mycket annat att tillgå. Är det inte ungefär så varenda gång man förlorar någon man verkligen kunde föreställa sig att leva resten av livet med? Men man ställer sig alltid upp igen och tar nya andetag. Den domedagskänslan går de flesta igenom många gånger innan man slutligen finner den rätta. Så hoppet har du framför dig, oavsett vad som händer.

(Ser inte mitt eget meddelande av någon anledning, försöker igen…)

[Indigo Tumesy]

Anonym skrev:

Hej där Indigo. Bestämmer mig för att flika in här tvärt. Får du intrycket av att mannen du skriver om bara är ute efter en ”kroppslig” relation och vänder sig till dig så fort han känner för ”kroppslig” kontakt (du nämnde det där om massage, osv)? Får du känslan av att han utnyttjar dig på grund av att han vet om vad du känner för honom och därmed att du kanske är beredd att ställa upp på saker och ting när han ber dig? Du säger att du älskar honom, men finns det någon gräns för hur mycket du är beredd att tåla i förhoppning om att han ska börja känna detsamma för dig? Det är en väldigt skadlig och besvärlig situation du befinner dig i, det låter verkligen som det. Men jag tror att du behöver ställa ett ultimatum för att inte dra ut på ditt lidande alldeles för länge. Så jag tycker att du ska ta upp det med honom igen, fråga vad han känner och om det är värt att du ska hänga dig kvar i väntan på honom eller helt enkelt gå vidare. Jag tror att du måste dra ett streck och acceptera läget, men inte utan att först försäkra dig om vad han vill egentligen. Problemet är att när man såväl har känslor för någon så är det extremt svårt att föreställa sig ett liv bortom den man suktar efter, men det finns metoder för att hålla hoppet uppe och att inse att livet inte tar slut där, det finns så mycket annat att tillgå. Är det inte ungefär så varenda gång man förlorar någon man verkligen kunde föreställa sig att leva resten av livet med? Men man ställer sig alltid upp igen och tar nya andetag. Den domedagskänslan går de flesta igenom många gånger innan man slutligen finner den rätta. Så hoppet har du framför dig, oavsett vad som händer. (Ser inte mitt eget meddelande av någon anledning, försöker igen…)

Hejsan!

Tack för ditt meddelande. Jag tycker att han utnyttjar mig för att jag har känslor för honom och han vet att jag är beredd att göra vad som helst för att få göra honom nöjd, men jag är väldigt kluven. För jag har ångest ibland efter att vi har pratat och det behöver inte ha handlat om någonting speciellt, men jag reagerar med ångest. Så samtidigt som jag tycker om att prata med honom, så ger det mig ångest. Jag är medveten om att jag slösar bort min tid med honom, för det kommer aldrig att bli någonting mer än prat (om jag inte går med på att massera).

Han känner ingenting för mig. Det säger han iallafall, det som är med honom är att han vill få sina egna behov tillfredsställanda och då bryr han sig inte. Samtidigt verkar han rädd för att träffa mig (ibland). Mycket beror på hur mycket han har druckit.

Jag vet inte hur jag ska sluta känna som jag gör för honom. Han är inte bra för mig och jag har börjat se den han egentligen är och det gör att jag inte förstår mina känslor. Lite kan ha med att göra med att han från början var omtänksam och gav mig uppmärksamhet som jag inte var van. Stärkte mig och nu vet jag inte vad jag slå göra. För det göra han inte nu.

Indigo Tumesy skrev:

Hejsan! Tack för ditt meddelande. Jag tycker att han utnyttjar mig för att jag har känslor för honom och han vet att jag är beredd att göra vad som helst för att få göra honom nöjd, men jag är väldigt kluven. För jag har ångest ibland efter att vi har pratat och det behöver inte ha handlat om någonting speciellt, men jag reagerar med ångest. Så samtidigt som jag tycker om att prata med honom, så ger det mig ångest. Jag är medveten om att jag slösar bort min tid med honom, för det kommer aldrig att bli någonting mer än prat (om jag inte går med på att massera). Han känner ingenting för mig. Det säger han iallafall, det som är med honom är att han vill få sina egna behov tillfredsställanda och då bryr han sig inte. Samtidigt verkar han rädd för att träffa mig (ibland). Mycket beror på hur mycket han har druckit. Jag vet inte hur jag ska sluta känna som jag gör för honom. Han är inte bra för mig och jag har börjat se den han egentligen är och det gör att jag inte förstår mina känslor. Lite kan ha med att göra med att han från början var omtänksam och gav mig uppmärksamhet som jag inte var van. Stärkte mig och nu vet jag inte vad jag slå göra. För det göra han inte nu.

 

Det låter som att du reagerar med ångest av att du förmodligen är väl medveten om att du gör dig själv en rejäl otjänst som lägger tid och energi på honom – i värsta fallet håller kontakt med honom. För självklart är det värsta du kan göra mot dig själv (eftersom du verkar tänka att relationen mellan er inte kommer förbättras till din fördel) att tillgodose ditt behov att få prata med honom, och då tar ångesten vid och påminner dig om att denna relation i obalans måste upphöra, du får ju aldrig det du kämpar för och önskar dig.

Får också känslan att han enbart vågar ge utlopp för sin fysiska attraktion till dig när han är onykter och kan “släppa” kontrollen lite, det är starkt och även bra för dig att du står emot och inte sänker dig själv för hans behovs skull. Du har ju också behov, detta känner han till. Det är farligt och orättvist gentemot dig att han bortser ifrån hur hans beteende påverkar dig. Bäst av allt är att du erkänner att du blir utnyttjad, väldigt viktig insikt för att kunna ta steget vidare (vilket jag tror är det enda du kan göra).

Kan mycket väl vara sant det du säger, att din attraktion till honom kommer av att han haft en så stärkande inverkan på dig i erat förflutna, och ni verkar ha haft kontakt med varandra tillräckligt länge för att det ska kännas övermäktigt att tänka på att gå din egen väg. Han är kanske dessutom den enda mannen i ditt liv som du alls kan tänka dig att försöka ha ett förhållande med? För ser du brist på alternativ så kommer det som erbjuds att vara “avgörande” för ditt kärleksliv.

Så tänk på vad det är som gör att du dras till honom, om det bara är ett spöke som hemsöker dig från den tid då han fick dig att känna dig riktigt bra? Och fundera på vad du skulle göra utan honom, vad har du för alternativ egentligen?

Lyssna på ångestkänslorna, de känner dig som bäst och kräver förändring av dig, oavsett vad det innebär. Men du ska veta att vad som än sker så rör du dig framåt, och det är bra!