Hem > Forum > Livet kan skava > Lita på folk?

Lita på folk?

Visar 5 inlägg - 1 till 5 (av 5 totalt)
4
  • Känns som allt jag har hållt samman börjat rasa och det bara fortsätter. Som sand som rinner mellan fingrarna och man försöker hålla kvar det.

    Livet har verkligen många prövningar och jag vet inte om jag kan hålla mig över ytan längre..försöker verkligen. Jobba på som vanligt. Ta hand om mig o sova ,äta så det ska rulla på. Men känns som jag får smällar hela tiden. Har ätit antidepp i 10år. Har ev GAD. Har brottas med dödsångest sedan några käraste släktingar gått bort. Har kämpat 3år för att skaffa barn men nu orkar jag inte mer. Vet att några i familjen blir väldigt besvikna. Orkar inte bryta ihop heller för då är jag rädd att jag inte tar mig upp igen. Får rastlöshet/ångest när jag är själv. Försöker sysselsätta mig. Förut har jag njutit av att vara själv.  Fått reda på de senaste dagarna att två av de som jag tänkte stod mig väldigt nära,umgås med 2 andra som jag ABSOLUT INTE litar på. Så nu känns det som jag inte kan lita på de heller o det gnager i mig om de pratar om mig. Det gör mig illamående. Vem kan man lita på? Känns som ingen. Ingen alls. Eller gnäller jag bara? Borde vara tacksam att jag har tak över huvudet o är frisk från fysiska sjukdomar.

    Oj vad trist.. Men se det så här,om dom två personerna du nämnde låter sig påverkas åt ett håll som blir negativt för dig pga dom där opålitliga pessimistos, så försök svara med ett positivt sinnelag tillbaka ändå, blir därmed inte onödigt värre. Du kan le åt dig själv med om du fixar det, och vem vet. Dom kanske slutar umgås med dom pessimistos. Nog mår du väll lite bra iallafall? För du nämner att du vill skaffa barn, därav min tanke.

    Kroppen och psyket samspelar så om du har en fin partner så ge er hän tillsammans och låt kärlek och värme finnas med så mycket det går i bingen. Älska tanken att ni älskar och har ett litet mirakel mål. I sådana fall så har du säkert tusen gånger mer chans att bli gravid tänker jag.

    Och det är tärande att vägra låta sig själv vara svag och känna ångest. När den smyger sig på eller attackerar i full fart så prata med någon, skrik högt och argt att nä jag vägrar må så här, och upprepa. Kramar hjälper fint med tycker jag. Skulle kunnat nämnt en liten vindruve eller potatis vätska med, men är det mycket ångest så blir det en tung och snurrig nästa dag då ju (fattas bara att dagen innefattar ångest med) hummm

    Musik är mitt knep. Funkar nästan alltid.

    Och kolla, du nämner att du har familj. Att ha sin familj, samlad, att ha några vänner med. Är värme skäl. Jag lovar.

    Man fattar inte alltid vad man har (för min del haft)

    Ta hand om dig och hoppas att ni får en liten tillskotting

    Jag känner igen mig i det du skriver fast jag har nog inte fattat att jag inte har någon tillit till någon, utan har bara stött bort och hållt folk på avstånd för jag undermedvetet inte vågar ge mig hän och låta någon komma mig nära inpå. Det låter som att du ändå har några du litar på från början det är idag en start.
    Jag är helt fel person att säga såhär, för jag vet inte hur man gör det själv men tror du inte att du skulle kunna lugna din ångest och oro över de här två som du egentligen litar på, med att prata med dom och fråga rakt ut vad dom känner för dig? Kanske berätta att du är otrygg i tillit och känner dig olustig att dom umgås med vissa som du inte litar på, just för att du är rädd att du är samtalet som pratar om? Eller något liknande kanske bättre välformulerad för att få dom att förstå vad du menar och hur du känner.
    Jag tycker sånt är sjukt jobbigt men då tänker jag på människor jag inte litar på från början och oron är att som kommer tycka jag är knäpp och begär för mycket. Som det verkar har du kanske ett bättre utgångsläge än jag har i det.

    Du jobbar på att bli gravid, har du en partner eller gör du det själv?
    Om du har en partner kanske den kan hjälpa dig att sortera lite bland alla känslor och som tidigare svar initierar, låt dig känna allt du känner. Gråt och du måste, skrik om du vill, slå kudden om det känns bra, fly en stund till en annan värld om du behöver. Men fortsätt med att ta hand om dig som du gör med mat och sömn samtidigt. Gud jag vet hur ångest äter upp en.. men om man tar hand om sig vet jag att det kan bli bättre även om det ibland kommer tillbaka i perioder. Alla har vi sk ”återfall” jag är där nu och det hjälper att få hjälpa dig för jag vill ingen annan ska känna så. Det kommer bli bättre, ge inte upp bara! Våga göra annorlunda än förr, låt dig bearbeta med paus och kämpa sen

    Jag har också fått svårt att lita på folk, efter att ha blivit sviken av två personer som stod mig mer eller mindre nära under senaste året. Min nya inställning är att man inte ska lita på folks ord utan istället deras agerande. Och jag är väldigt ledsen över den insikten. Man har bara sig själv i slutändan men det är inte heller nån rolig insikt för jag vill iaf inte vara själv.

    Va jobbigt att kämpa för att bli gravid, känner igen det med! Hade mkt svårt att bli gravid när jag var yngre och hade pco.

    <3 Tänker att ”lita på” är ett ganska brett begrepp också? Vissa kan man lita på när det kommer till att de inte kommer prata illa om en med andra. Samma person kan istället vara opålitlig när det kommer till att vara en god vän och därmed ställa upp om man ber om en tjänst eller skulle behöva stöd. Och vice versa. Människor är så mångfacetterade. Något som jag lagt märkte till är att personer som ljuger mycket brukar vara såna som just kan snacka mycket skit om en med andra också och inte heller sällan hittar på rövarhistorier som inte stämmer överens med verkligheten. Det kan vara en bra varningsflagg att hålla utkik efter?

    När det gäller tillit har en terapeut sagt till mig att jag har svårt i min anknytning till andra. T ex kan jag få för mig att jag ska bli misshandlad på gatan eller plötsligt utskälld. När det gäller kompisar är jag märkligt nog ganska ofta lite avstängd och kan utgå ifrån att jag förmodligen inte är så betydelsefull. Kan till och med ofta tänka att det låter otroligt om jag skulle vara liksom bränsle för något intressant skitsnack. Som yngre hade jag en bästis som snodde pengar av mig och då struntade jag i pengarna det var just att hon ljög mig rakt i ansiktet som var det problematiska. Det gjorde något med vår relation.

    Har konfronterat andra kompisar också genom åren ifall något fuffens har pågått, typ nåt eventuellt skitsnack, de som inte gett raka svar tillbaka är jag kroniskt misstänksam emot. Så jag tror jättemycket på rak kommunikation och ifall motparten klarar av att vara ärlig – när man ber om det. De som ger det, har jag inga som helst problem att lita på.

Visar 5 inlägg - 1 till 5 (av 5 totalt)
4

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.