Hem > Forum > Hopplöshet > Tycka om sig själv

Tycka om sig själv

Visar 4 inlägg - 1 till 4 (av 4 totalt)
3
  • Tja forum!

    Jag har i det stora hela ett väldigt bra liv. Jag har dock mått rätt ordentligt dåligt under perioder och inte helt fattat varför och vad allt grundar sig i, men nu börjar poletten trilla ner.

    Jag kan inte/har sjukt svårt för att tycka om mig själv/älska mig själv/respektera mig själv, you name it. Det går bara inte. Jag tycker direkt känslan är egoistisk fast det är en väldigt enkel grundstab i självrespekt och självkänsla, det är inte egoistiskt att tycka om sig själv. Periodvis har jag haft det enklare men faller alltid tillbaka i att jag aldrig ska värdera mig själv över någon annan, som på något märkligt vis känns skönt även om jag vet att det i längden blir enormt destruktivt.

    Sitter fler i samma båt?

    Ja. Det är väl en funktion i det också. Att inte hamna i storhetsvansinne typ.

    Men jag känner helt klart igen det där. Jag försöker inte resonera med mig själv på det sättet. Det blir bara mörkt och ensamt. Mitt självhat är vidrigt.

    Det jag försöker göra är att respektera mig själv genom mina handlingar. Att vara en person jag kan vara stolt över och inte fortsätta trampa i misstag och ånger. Gå vidare helt enkelt. Aldrig fastna. Som om hjärnans mekanismer är en fälla, jag får inte lyssna på det som ältas.

    Låter det rimligt?

    Trådstartaren

    Jo, så är det ju verkligen. Jag får väl vara tacksam att jag finner ödmjukhet naturligt för mig, sen ska det ju inte gå till det extrema som det kanske gjort nu.

    Det du skriver låter väldigt rimligt! Jag är bara så dålig på att respektera mig själv, hur mycket jag än försöker att göra det. I handlingar och rutin. Jag har börjat på 3 nya jobb, jag har börjat gymma, jag umgås mer med mina vänner och försöker verkligen jobba på mig själv för att må bättre men jag lyckas alltid falla tillbaka i självhatet…

    Fin egenskap ändå. Att ha ödmjukheten så nära till hands.

    Vad har du för självbild då, vem tänker du att du behöver vara? Har du höga krav på dig själv?

    Kanske konstig fråga.. Känner du att du lever? Gör du saker som du verkligen vill eller gör du bara sånt du tror att du behöver för att ha ett “normalt” liv? Många gånger så föder vi självhatet genom att gå emot oss själva också. Att inte nå vissa mål eller ha orealistiska mål som är omöjliga att nå utan vissa förutsättningar.

Visar 4 inlägg - 1 till 4 (av 4 totalt)
3

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.