Känner mig som en trasdocka som slängs hit och dit. Äh orkar inte skriva varför, känner mig bara i vägen då.
men hade höga förhoppningar idag. Blev först besviken och sen fick jag tillbaks hoppet, sen blev jag sviken igen. Blev så matt och trött att jag inte vet var jag ska ta vägen. Känner mig precis som en trasdocka.
men jag hade hellre varit en riktig trasdocka än leva det här livet. Tänk själv att inte behöva oroa sig för nånting, inte behöva träna inte behöva duscha eller skicka in ansökningar eller hantera alla störda människor man har i sin närhet..