Jag mår så otroligt dåligt. Vill gärna leva, för livet är så vackert när man delar det med sin kärlek. Vi har det SÅ fint tillsammans, men han är mycket yngre och har gjort slut för att han vill ha barn vilket är för sent för mig. Trots detta orkar vi inte låta bli att träffas ibland. Vi älskar ju varann! Detta sliter sönder mig! Utan honom kan jag inte leva. Han är min själsfrände. Jag vaknar på morgonen, ledsen över att jag måste ta mig igenom en ny dag. Sover så länge jag kan. Släpar mig sen till soffan och börjar titta på serier. Ibland kickar en enorm ångest in och då vill jag verkligen dö. Känner att jag behöver hjälp. Men nu till min fråga: Vad kan man få för professionell hjälp som verkligen hjälper? Jag har gått i samtal flera gånger, för livet har ju så klart inte varit lätt förut heller, men då får man ”ytliga” råd som promenader, tänk positivt, köp blommor till dig själv och annat som inte alls hjälper. Jag är positivt lagd och har ”fixat mig själv” hela livet. Nu orkar jag inte mer! Jag vill ha hjälp att orka andas, få bort febern och värken i kroppen, gå och handla, duschaå samt vilja leva! Känns så jobbigt att behöva dra all skit i livet för nån igen, för att de ska förstå. När jag får ”läxor” som ska hjälpa så känns det bara som att jag är en dålig person som inte orkar laga mig själv den här gången. Jag känner mig då ännu mer värdelös. Det enda som hjälper är att bli sedd, när någon säger typ att de ser hur jag sliter. Men jag vill inte hamna i samma gamla råd. Jag orkar ju inte nu! Det är därför jag vill ha hjälp. Är det ens nån idé att vända sig till psyket, eller blir jag ännu mer knäckt då? Har semester nu, vilket är skönt på det sättet att jag inte måste pressa mig och låtsas hela dagarna. Har ett väldigt ansvarsfullt jobb där jag måste stötta andra och planera deras insatser. Är helt slut när jag kommer hem. Men ensamheten nu i sommar äter upp mig! Om jag inte får hjälp så förstår jag inte hur jag ska kunna börja jobba igen. Känner mig helt fast i all skit. Är det någon här som har erfarenhet av annan hjälp än hurtfriska råd? Är ju tyvärr skeptisk mot medicinering pga dåliga erfarenheter kring det, men kanske är det så att det är ett måste nu. Sjukskrivning parallellt med något annat kanske. Jag vet inte… Hjärnan funkar ju inte så bra nu heller.
