Hem > Forum > Hopplöshet > Pest eller kolera

Pest eller kolera

Visar 5 inlägg - 1 till 5 (av 5 totalt)
4
  • Det är vad jag har att ” välja” på, helt jävla hopplöst.

    gör jag slut med min pojkvän som är pest ( ibland) men när det är jobbigt är det verkligen jobbigt

    lever jag ensam är det kolera( har provat leva ensam i två år ) det var det ”värsta” och mest deprimerande jag gjort, söp varje dag..

    så jag har att välja på pest, eller kolera . Jag har otroligt svårt att klicka med människor, så min pojkvän var en välsignelse när han kom  till mig för han är världens mest accepterande kille som finns, han är verkligen One of a kind  har träffat massa människor genom åren , det finns ingen som han. Tyvärr har han ett amfetamin missbruk och har drogutlöst psykos sjukdom och det har varit ett rent helvete genom åren . Vid flera tillfällen har jag velat döda honom och han har tänkt döda mig. Så illa har det varit.

    men jag VET att mitt liv blir så fruktansvärt meningslöst utan honom, om jag inte super mig dyngrak varje dag vill säga, ja min kärlek till alkohol är stor. Men jag har lugnat ner mig oerhört med alkoholen,

    pest eller kolera eller supa ihjäl sig ? Typ så är det väl..

     

    Avatar

    Det är väldigt vackert att läsa det du skriver om din pojkvän – man förstår att han betyder hela världen för dig. Jag tänker att fokuset därmed behöver vara på att få honom både ren (och frisk) men även att du inte råkar illa ut när han är som farligast. Finns det någon möjlighet att du följer med när han träffar psykatriker och liknande så du kan litegrann föra hans talan – eller iaf försöka påverka något där? Du kanske är med där när han går och gör uppföljningar?

    Trådstartaren

    Det är väldigt vackert att läsa det du skriver om din pojkvän – man förstår att han betyder hela världen för dig. Jag tänker att fokuset därmed behöver vara på att få honom både ren (och frisk) men även att du inte råkar illa ut när han är som farligast. Finns det någon möjlighet att du följer med när han träffar psykatriker och liknande så du kan litegrann föra hans talan – eller iaf försöka påverka något där? Du kanske är med där när han går och gör uppföljningar?

    ja visst !jag tycker själv att våran relation, iallafall i början,   Eller våran historia är så vacker,

    du har så rätt, jag borde följa med på hans möten, har gjort det en gång och då satt han och ljög sig blå ,det var nästan fascinerande att se hur man kan ljuga så helt utan att skämmas. Men jag antar att han är så beroende att om han säger sanningen ( att han tagit amfetamin) så kommer dem att vidta åtgärder som gör att han inte kommer ÅT knark, vilket dem har sagt att dem inte ska göra ,det är frivillig vård.. usel vård skulle jag vilja säga, så it makes  no sense really att han skulle vara rädd för det,

    Men om jag vill att det ska funka visst borde jag föra hans talan på mötena, men det var lite plågsamt att sitta där och känna som dem tänker om mig ”vad ser hon hos honom??” För han skämmer verkligen ut sig vill inte skriva exakt hur för vill vara ändå någorlunda anonym.

    men du har rätt jag borde följa med på dessa möten🙂

    Avatar

    <3 Det brukar vara så också att en person generellt får bättre vård när anhöriga är med – det är knäppt att det är så. Kanske också att det är större sannolikhet att pojkvännen kommer på sig själv med att ljuga när även du är där?

    Trådstartaren

    Ja eftersom det inte funkar med den här värdelösa beroendemottagningen så borde jag verkligen ….alltså säga mitt på mötena, annars händer ju absolut ingenting .det är ett ekorrhjul av knark galenskap , vrede ,humörsvängningar-deluxe,polis kommer när vi ska in och handla på mat affär för då har han blivit arg på folk och skrikit och hotat, det är så sorgligt att se honom åka iväg i polisbil. Mig bryr sig poliserna inte om , sist sa jag att jag var hans flickvän dem bara kollade på mig, en annan gång för länge sedan puttade en av poliserna mig bakåt när jag sa att -”han är full,” jag var nykter och skulle bara förklara … alltså😡

    När jag var med på mötet satt han med ett flin och sa att allt var bra, och jag sa nånting om att.. ja jag kommer inte ihåg men jag sa nåt i stil med ”jag brukar ju säga ”ta inte så mycket ” då sa min kille -”jag har inte sett det på det sättet. ”Men det är bara ljug. Jag fattar inte varför han inte kan vara ärlig med dem, helt jäkla sjukt.vill ge honom en smocka rakt i ansiktet ibland… Är ju lite skraj att han ska bli jätte arg om jag berättar hur det verkligen är på mötena , men ska absolut försöka , kanske skriva ned 🙂

     

Visar 5 inlägg - 1 till 5 (av 5 totalt)
4

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.