Haft depression i flera år. Har tagit hur många antidepressiva som helst . Har psykolog och psykiater. Vågar inte ens prata med dem för att mitt dåligt mående och tankar kommer och gå hela tiden. Mamma syster och vänner vet min situation men ingen verkar bry sig.
Är trött på att det inte går över och oavsett på vad jag gör, blir ALDRIG bättre. Men
hade en relation i 4 år och helt plötsligt i början av det här året lämnade han mig. Utan att säga något, bara försvann. Vi bodde tillsammans och kom aldrig hämta sina grejer. Han var det bästa som hände inte mitt liv och vi hade en bra relation, skulle aldrig tro att kunde göra så. Han var där med mig i varenda situation och hjälpte mig att leva lite längre. Nu, känner jag mig helt tomt. vi har pratat fram och tillbaka då han ångrade sig och visste hur mycket han skadade mig. Trodde jag. Vi kom överens att försöka igen, åtminstone som vänner. Nu helst plötsligt slutade han svara, blockerade mig på alla möjliga sätt, kan inte ens ringa honom i telefonen.
jag är hopplös, har ingen att prata om det. senaste tiden har jag haft många självmordstankar och för att vara ärligt, mår jag bättre när jag tänker att ta mitt liv. Känner att alla skulle klara sig utan mig. Ingen behöver mig.
väntar varje kväll att någon ringer mig, skicka meddelande till mig, ingen bry sig.
orkar ej mer. Tänker på alla möjliga sätt på hur kan jag ta mitt liv. Skulle gärna vilja prata med någon så vågade göra det.
kommer från ett annat land, bor själv i Sverige. Helt själv. Har ingen här.
Går bra på Jobbet men orkar inte mer jobba. Är helt slut. Men jag kan inte heller vara sjukskriven för att jag inte någon pengar och inte råd att vara hemma inte ens 1 dag.
sover för att glömda mitt liv. Vaknar ändå, och gråter jämt. Orkar inte mer.
