Vet inte riktigt var jag ska börja… Har typ varit mobbad hela mitt liv. Folk älskar verkligen att hata mig och skada mig… I skola, på jobb, på praktik, etc. Till och med på sjukhuset.
Var inlagd på sjukhus, personal så åt mig att gå in på mitt rum. Jag höjde inte rösten, kränkte ingen, utan ville helt enkelt inte in på rummet. En i personalen började att knuffa mig in till rummet, banka på mitt bröst och försökte att ta stryptag på min hals. Så till och med när jag är som mest sjuk, så fortsätter folk att skada mig. Att sparka på någon som inte har nåt och redan ligger ner är rent av vidrigt.
Känner mig inte säker nånstans, har fått för mig när det är som värst att ondska har kommit in hem till mig med. Jag tror inte på goda människor längre, utan att de som verkar trevliga mot mig bara spelar men planerar att egentligen skada mig, hugga kniven i min rygg.
Jag har inte haft min hälsa sen så långt jag kan minnas, inget jobb pga mobbningen och därför är min ekonomi åt helvete. Har ingen man och inga barn, ingen familj. Ingen som typ got my back och det vet alla så jag är en easy target att skada.
Nyligen har jag börjat att försvara mig lite med ord, men är rädd för konsekvenserna. Är rädd att jag har hållit tyst i så många år och hatet mot mig blev bara värre för varje år… Vad händer nu när jag smått börjat försvara mig? Det kommer att bli 1000 gånger värre.
Varje år nåt hatet nya höjder, när de inte har något att hacka på, de hittar helt enkelt på en allvarlig historia/händelse för att komma åt mig. Början av min sjukdoms tid så nästan isolerade jag mig hemma, för att komma undan ondskan. Men man blir ju sjuk av det med. Har fortfarande perioder då jag gör det, när jag behöver vila från hatet.
Har även av all skit jag tagit emot och fått höra, blivit hjärntvättat. All negativitet jag har fått höra om mig själv, har gjort att jag typ blir negativ mot mig själv.
När ska helvetet ta slut? När ska jag få leva ett normalt liv…. Det som knäcker mig är att jag vet att det kommer inte att hända, de kommer aldrig att sluta skada mig. De slutar ett litet tag för att ge mig falsk hopp, sen börjar de igen.
Om de hade gått en månad i mina skor, så hade de brutit totalt ihop. Vill bara må bra.
