Har mått dåligt det här året, till och från. Ilskan ökar för varje dag. Humörsvängningar. Riktigt dåliga dagar kan gå till väldigt bra dagar. Som sen blir dåliga dagar igen och dom dagarna ökar.
Jag bestämde mig för 3v sen att kontakta vårdcentralen om att jag mår dåligt psykiskt och behöver hjälp.
Men jag har ännu inte tagit steget. Jag vågar inte ringa dit, vilket är en del av mitt problem. Svårt för vissa sociala sammanhang. Har ulcerös kolit och skrev till mottagningen som behandlar mig för det om dom kunde hjälpa mig men det bad mig vända mig till vårdcentralen.
Hade jag kunnat skriva dit så skulle det funka, men det verkar inte gå. Kan en anhörig ringa åt mig? Ingen aning.
För en vecka sedan fick vi tråkiga besked i familjen, vi vet ännu inte hur dåliga dom är eller om min far kommer klara sig.
Dilemmat är att jag inte alls är självständig och beroende av honom som stöd.
Så skulle hans sjukdom göra honom väldigt sjuk, så ser jag knappt en framtid för mig själv om jag inte får hjälp.
Jag vet vilken framtid jag skulle vilja ha, men den känns omöjlig och att jag inte alls har ork att ta mig genom svårigheterna jag haft sen jag var 6-8 år (ca 23år idag).
Så vissa dagar känns livet hopplöst. Idag är en sån dag. Att jag till och med blir rädd för mig själv för jag vet inte hur impulsiv jag skulle kunna bli om något dåligt sker i det här..
Det är liksom att det värsta tänkbara händer när jag redan mår dåligt.
Så hur tar jag steget att få kontakt med vården när inte vågar ringa??
