När det känns som att allt går åt helvete

[Red Varosu]

Jag är 31 år. Kämpar med psykisk ohälsa. För varje år blir min krets av nära människor mindre och mindre. Jag har förlorat kontakten med nästan alla i min familj för att jag blev misshandlad och illa behandlad och till slut bröt jag. Jag har en vän kvar i samma stad som mig men vi håller på att glida isär. Jag mår inte bra, skolan går dåligt, jag orkar inte ta hand om mig och jag har aldrig känt mig så ensam. Försöker skaffa nya vänner i skolan men jag misslyckas och jag blir bara så ledsen. Jag vet inte hur man gör längre. Jag har inga intressen längre för jag mår så dåligt och är så trött att jag bara går och lägger mig när jag kommer hem.

Hur vänder man på det när det känns som att allt går åt helvete? Var börjar man?

[Purple Cygojy]

Ja… det är en bra fråga. Bra att du tänker på att vända till det bättre! 🙂 Vad har du för möjligheter till hjälp? En kurator eller liknande på skolan? Varför håller du och din vän på att glida isär? Vad hade du för intressen när du mådde bättre?

Jag förstår hur det är att känna sig ensam med allt, hur det känns att tappa sina intressen och bara vilja lägga sig och sova. Det du beskriver låter ju som en depression som blir allt allvarligare.

[Blue Qygyby]

Är verkligen i liknande sits tyvärr! Vad är det du pluggar?

testa börja träna eller gå promenader det ger endorfiner och bättre självkänsla! Och då kan man börja må bättre och hantera livet lättare!
försök se över dina val och gör vad du mår bra av och tycker är roligt och kämpa! Det är det jag tror hjälper

Att vara hundvakt kan göra att man blir lite piggare! De behöver ju rastas, så då tvingas man att gå ut flera gånger per dag. De gillar oftast att gosa och att få uppmärksamhet också. Då får man både sällskap, motion och kärlek:)

[Indigo Vutaqy]

Beklagar, TS.

Jag är lite i samma sits, om det är någon tröst.

Skolan går dåligt, jag är deprimerad och ångestfylld, men jag mår lite bättre nu än jag gjorde för ett par månader sedan!

Det som hjälpt mig är att jag försökt styra livet i bättre riktning, lite varje dag.

Ett exempel är att gå en promenad (precis som en ovan skrev) i minst 10 minuter varje dag- även om det bara är i snigeltakt. Gå ut i någon skog/park eller så… bättre att vara i naturen än i stadsmiljö. Det är väldigt viktigt för att läka själen!

När du orkar efter en tid kan du öka på längd och/eller takt på promenaderna. Men åtminstone ett par minuter varje dag har verkligen hjälpt mig! Lyssna på fågelkvitter, andas in den friska luften. Det har hjälpt mig!

Något annat är att försöka bli medveten om vad du äter. Döm inte dig själv och ha för hårda regler och så, men att bli medveten om vad som förbättrar måendet är hjälpsamt.

Till exempel: Ät mer protein och grönsaker, drick mer vatten. Välj fullkornsprodukter och minska väldigt mycket på tillsatt socker!

Det kan vara en kamp när man redan mår dåligt- men försök litegrann. Så mycket du orkar. Att bara bli lite mer medveten om vad man kan göra för att kroppen och psyket ska må bättre är ett steg i rätt riktning.

Jag har själv en lång väg att gå. Har haft sockerberoende, druckit för lite vatten. Hade en tid då jag mest låg och sov och var jättedeprimerad. Men det går att vända! Ett steg i taget- och döm inte dig själv. Ha medkänsla.

Tänk att alla val du gör ska du göra för DIN skull!

Jag tycker också det är hjälpsamt att skriva ner sina tankar och känslor på papper- så att man får det ur systemet.

Sedan kan det också hjälpa att lyssna på musik. Ibland på lugn musik för att hjälpa mot stress (Gillar Enya till exempel), ibland på musik som kan få representera sina känslor- lite som terapi. Det tycker jag hjälper mig!