Jag vet inte längre hur i helvete det blev såhär. Mycket av det kommer, antagligen, utav att jag varit en people pleaser i många år, men också utav egen velighet. Folk tror att det inte går att ändra på sin personlighet, men tro mig, det går. Små förändringar och att se olika sidor av sig själv gör väl inte så mycket, men jag blir mörkrädd när jag ser/känner hur mycket jag blivit manglad och har manglat mig själv. Vissa drag sitter dock övervägande kvar vilket är både bra, men ibland också ickehjälpsamt när jag försöker få ordning på mig själv. Jag har ingen jävla aning hur jag ska ta mig ur den här mardröms ambivalensen jag lever i just nu, och när jag försöker förklara för folk vad som händer med mig så är det ingen som riktigt lyssnar eller förstår. Jag känner dagligen just nu som att jag automatiskt dras åt flera håll samtidigt/flera sätt att vara på vilket gör att jag måste i princip stänga av för att inte få fullständig panik. Det enda jag vill just nu är att någon kan förstå mig och hjälpa mig reda ut den här härvan, men ingen verkar kunna eller vilja förstå.
