Till att börja med så är jag 28 år.Min mamma har Allvarlig Ms(rullstol,sondmat,kateter mm. Jag(och min familj)har gått igenom många andra jobbiga/ Traumatiska saker. Men nu börjar jag nå min gräns över vad jag klarar av. Det känns som min familj har en förbannelse över sig och att det aldrig tar slut!
Jag har provat många saker för att må bättre(antidepp,träna osv). Men inget hjälper längre.Jag känner mig låst för att jag bor hemma men samtidigt så kan jag inte lämna henne.Den största anledningen är våra älskade katter(dem är det enda som håller mig vid liv).
Mina syskon/släkt är ingen hjälp, jag har inget socialt liv längre och jag blir bara mer deprimerad för varje dag som går. Det känns inte som det finns något hopp.