Hem > Forum > Hopplöshet > Meningslöst

Meningslöst

Visar 3 inlägg - 1 till 3 (av 3 totalt)
2
  • Allt är så jävla meningslöst. Det är kört och jag är dömd att alltid vara ensam.

    Jag var placerad och inlagd hela min tonårstid och mer därtill pga att jag höll på att ta död på mig själv och missade gymnasiet och allt vad det innebär. Har inga vänner och vet inte hur man skaffar det. Är 30 och har aldrig haft sex eller ens någon partner.
    Trodde det skulle bli bättre om jag blev klar med gymnasiet. Blev klar, det blev inte bättre. Hoppades att det skulle bli bättre och mindre ensamt om jag köpte lägenhet. Köpte lägenhet. Det blev inte bättre. Började plugga. Började en annan utbildning efter något år, men inget blir fan bättre.
    Idag har jag ett jobb där jag är uppskattad och ingen vet något om min historia. Men det är så jävla jobbigt att se att alla andra har någon. Vänner, partners, barn…

    den enda jag har är min mamma. Och hon har ju sitt liv.
    Jag är ensam kvällar helger och semestrar. Vet inte vad jag ska göra och just nu är lusten att fortsätta existera obefintlig.

    Det var så mycket lättare när jag inte visste, när jag kunde skära mig sönder och samman eller droga ner mig för att hantera skiten. Men det kan jag inte nu, för jag har ett jobb att sköta och måste hålla fasaden intakt.
    Men jag har aldrig velat försvinna såhär mycket sen jag sist försökte. Vet fan inte vart jag ska ta vägen.

    Hej Indigo Curydi, du har det uppenbarligen supertufft och mår dåligt.

     

    Samtidigt läser jag att du både har initiativförmåga och handlingskraft. De saker du genomfört, gymnasiet, bostad och jobb är stora prestationer och tillhör ju grunden för ett vuxet liv. Det har du åstadkommit trots att du mått dåligt.

     

    Du har uppenbarligen även andra värdefulla egenskaper eftersom du har ett jobb som du sköter och känner ansvar för.

    När man mår som du gör kan det vara svårt att se det positiva som finns.

    Hej. Fan va stark och vad du har kämpat ❤️ När jag läste vad du har fått Igenom så kände jag igen mig mycket i dig.
    Jag är också ensam och är 32 , har haft förhållande men efter mitt sista så har jag nu varit själv i snart 4 år.

    föruom mitt jobb och tacka gudarna att jag har den så är jag också mycket ensam, jämt ensam träffat ingen alls förutom på mitt jobb.
    känner igen mig i dig

Visar 3 inlägg - 1 till 3 (av 3 totalt)
2

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.

Vi har gjort en säkerhetsuppdatering på Mind forum som innebär att logga in-förfarandet har ändrats. Du kommer i samband med att du loggar in få ditt lösenord skickat via e-mail.