hur blir mitt nästa val…

[Green Cumoru]

Mitt liv är inte perfekt har gjort många dåliga val mest när det gäller att lita på folk mest killar. De får mig att känna som jag är deras bästa i deras liv och att de ska göra allt för jag ska leva ett bra liv men de gör tvärtom. De försvårar och tagit från mitt liv, de har förstört mig inombords så långt att jag har ljugit för mina föräldrar men jag tror de förstår att jag har gjort mer saker än vad de fått veta.

Nu har jag det bättre efter mitt sista snedsteg med en kille, han var en som visste vad han skulle säga för att få en att lita på honom. men det gick åt skogen så jag hamnade ensam i en stad där jag knappt har nån jag känner och ett jobb som jag ångrar att jag fortsätter med men måste ha lön för att kunna bo kvar för det är en sak som får mig att stanna kvar och det är…..HAN.

Han är den bästa jag vet just nu, när vi är tillsammans den timmen kanske 1-2 dagar i veckan mår jag som bäst även om det är inga känslor inblandade så mår jag bra och jag lever upp just då. Han får mig att känna att inget kan störa och han njuter också av det, även om han har sagt att vi kan inte ha ett vanligt förhållande så kan vi ha det vi har. Men jag är rädd, rädd vad som kommer att hända. Jag känner att detta kan ta slut när som men jag vill inte det, vill ha det för evigt men vet att det kommer vara svårt. Ålderskillnaden kommer vara ett problem och jag själv kommer vara ett problem, mina känslor för han är större än vad han tror. Vill prata om honom för andra men kan inte, inte på det sättet jag vill. Men han får mig att må bra och känna mig levande men jag kan inte erkänna för honom vad jag känner för vi har bestämt hur det ska vara och jag vill inte förlora den trygghet jag känner. Förlorar jag den här tryggheten så måste jag flytta hem till en stad jag hatar och då kan lika gärna livet ta slut

[Teal Bitulu]

Hej 😊

Jag har befunnit mig i en liknande situation med en person med stor åldersskillnad. Jag fick anpassa mig väldigt mycket för att få känna den där tryggheten som du berättar om. Jag kände också hur jag _levde_ med personen och hur jag och livet i allmänhet utan den samvaron var totalt färglös.

Så jag vet hur det känns och hur man tar alla ljuspunkter man kan få för den där lilla stunden, eftersom man kan leva på dom väldigt länge tills man får dom nästa gång, ÄVEN om det dröjer.

För mig låter detta som ett medberoende eftersom du är tvungen att anpassa hela ditt väsen så att denna person ska känna sig villig att ge dig liv. Jag vet och förstår dock att det är svårt att bryta eftersom det då känns som att man dör. Men känslan av död är egentligen själva känslan av att man inte har sig själv eftersom man hela tiden anpassar sig och är någon annan.

Jag levde verkligen för de där ljuspunkterna i flera år, där jag hela tiden kastades mellan himmel och helvete. Tillslut övergick det i ett kortare förhållande där ljuspunkterna blev mer garanterade för ett tag. Men ganska snabbt blev personen missnöjd över att jag var människa och inte längre den där bilden som den hade av mig som skulle ge energi till dens tänkta upplevelse av sig själv. Jag var på väg att läggas in på psyket i det sista. Jag tänkte ideligen på att inte vilja leva och jag var deprimerad. Jag fick hjälp i sista stund att lämna.

Jag hoppas verkligen att du finner en väg ut och kan hitta och förstå dig själv och därigenom förstå ditt tidigare attraktions mönster så att du kan dra till dig människor som du lever med utan att behöva anpassa dig. 💖