Jag har kämpat med depressioner och & skit i åratal, samt fått ta hand om släktingar som mått dåligt. All min energi har gått åt till att orka överleva. Så det har inte blivit att jag skaffat mig någon utbildning, erfarenhet eller nåt sånt. Nu står man här mitt i livet, förtidspensionerad sen länge, och vet inte vad man ska ta sig till! Jag har alldeles för mycket tid att tänka på hur dåligt jag mår och kommer inte ut det, när jag inte får “komma ut och träffa folk”! Kan inte sortera mina tankar och känslor, så förslag om att gå med i föreningar och sånt undanbedes! Jag är för nere för att jag ska palla att ens ta mig iväg på nåt sånt, och det räcker inte för mig! Behöver komma iväg på nåt på dagarna så jag slipper tänka! Såå TRÖTT på ensamhet och isolering, orkar fan snart inte mer!! Jag har en hund, men behöver sysselsättning och träffa människor! Jag mår URUSELT i såna här semester tider när ingen hjälp finns att tillgå för att varenda jävel är på semester!
Har genom mina diagnoser rätt till daglig verksamhet, men jag har provat det och det var inget för mig! Känner mig alldeles för normal och vill inte vara på ett sånt ställe!
Orkar snart inte mer!!
