Hem > Forum > Ensamhet > Ensam i världen på sjukhus med enorm smärta

Ensam i världen på sjukhus med enorm smärta

Visar 4 inlägg - 1 till 4 (av 4 totalt)
3
  • Hej!

    I lördags var jag med om en olycka. Egentligen inte så farligt. Snöstorm och bilen med chaufför och jag gick i diket. Helt odramatiskt men när jag skulle ut och hjälpa till att få oss upp igen trillade jag och fick axeln ur led. Tror min vän blev rätt chockad för när jag upplevde mitt livs största smärta i snöyran sprang hon bara runt och pratade om hur hon skulle få bilen ur diket.

    För mig blev det tur in till sjukhus med ambulans, ensam. Hon följde inte med. Det är väll ok så men till saken hör att jag har en historia av att ha blivit utsatt för saker jag inte ville va med om och som inte var rätt i sjukvården som liten. Detta vet min vän om. Har ingen familj som kunde hjälpa mig. Så där låg jag ensam på ett rum och väntade på läkare i 4 timmar med oerhörd smärta och outhärdlig ångest. En sån där stund i livet en inser hur ensam en verkligen är. Om jag hade haft en familj hade de säkert tagit sig dit oavsett svårigheter. Men jag var ensam. En känsla som jag har svårt att skaka av mig. Har många vänner och ett sammanhang jag egentligen tycker om att va i och vi delar intima saker med varann. Men i slutet av dagen har de en partner och barn som går först. Jag har en katt och ingen familj.

    Svävar ensam i den oändliga existentiella rymden.

    Hur är det med dig nu?

    Trådstartaren

    Hur är det med dig nu?

    Hur är det med dig nu?

    Har fortfarande väldigt ont i axeln och svårt att skaka av mig känslan av att vara ensam i världen. Vill liksom ha någon eller några som ställer upp i alla väder och som jag kan göra de samma mot. En familj helt enkelt. Tänkte att mina vänner va det men inser att vår relation är skev, eftersom de har familj de tar hand om först, fattar sina beslut efter först och tar hjälp av först och jag har inte det.

    Hur har du det själv?

    Har fortfarande väldigt ont i axeln och svårt att skaka av mig känslan av att vara ensam i världen. Vill liksom ha någon eller några som ställer upp i alla väder och som jag kan göra de samma mot. En familj helt enkelt. Tänkte att mina vänner va det men inser att vår relation är skev, eftersom de har familj de tar hand om först, fattar sina beslut efter först och tar hjälp av först och jag har inte det. Hur har du det själv?

    Du får skaffa en redig karl. 😀 Perfekt med tid att flörta runt om du ändå är ensam på sjukhuset.. Tidsfördriv när den är som bäst. 😉

Visar 4 inlägg - 1 till 4 (av 4 totalt)
3

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.