Känner ett sår inom mig som svider så fort jag kommer till ro. När ska det gå över? Ibland känns det så meningslöst. Jag förlorade min mamma och styvpappa när jag var 15 år. Min pappa utvecklade ett missbruk efter det och jag klarar inte längre av att ha kontakt med honom. Nu är jag 29 år och känner mig missnöjd och skäms ibland över mitt liv. Känner avundsjuka på vänner som har familjer, släktingar och/eller egna barn.
Har svårt med tillit och klarar inte av nära kärleksrelationer. Träffat flera killar i perioder men känslan att vilja fly blir för stark när det kommer nära. Men egentligen vill jag inget hellre än att uppleva kärleken.
Gråter ofta men tårarna tar aldrig slut.. har fina vänner, kollegor och ett bra jobb men ingen vet hur det svider inom mig.. träffade en bra terapeut via vc men efter 15 samtal fick jag inget mer stöd.. nu börjar allt kännas dåligt igen.. klarar inte av att sörja själv.