Denna vecka har varit förjävlig, det är det ofta… men denna har tagit botten. Har levt på 40 kr nu innan sjukpenning. Nu har jag 2kr på kontot… hade pantburkar för 13kr under diskbänken. Orkade ta mig till affären, våndats sen igår. Köpte lite godis, räknade och lösvikten skulle gå på 14kr. Men det krånglade… inget stämde med vikten och när jag skulle betala skrek kassan ifrån att mitt pantkvitto överskred beloppet. Tog en godis till, kunde betala, men kunde inte dra kortet på 50 öre som fattades… orkade inte väga och krångla så lämnade kassan, självbetjäning, med ett förlorat pantkvitto på 13kr. Gick hem med ångest, kunde inte andas och bröt ihop när jag kom hem… över lite godis. Har ätit müsli med vatten i två dar… spätt ut en gryta med ris och druckit kaffe som jag köpte för sista kronorna. Låter som ilandsproblem då många säkert har det värre, men detta är botten för mig. Aldrig haft det såhär och jag mår så jäkla dåligt.
Har skulder hos kronofogden, och inkassobolagen jagar. Har inga pengar alls, bara sjukpenning och den ska räcka till hyra och det nödvändigaste.
Jag ser bara en misslyckad person när jag tittar i spegeln. Som pluggade två år med förhoppning om ett bra jobb sen. Istället sjukskriven för depression och suicid. Orkar knappt upp och ta hand om mig själv… familjen bryr sig inte, har inga vänner. Varenda dag är en kamp… och varför?
