Jag förstår dig så bra Yellow Mahuby. Jag har också ångest från morgon till kväll. Jag ifrågasätter ibland hela mitt liv, har lyckats så dåligt. Jag har försökt att anpassa mig till mycket jag inte förstår. Levt för hoppet att allt skulle någon dag bli bättre. Nu har jag slutat hoppas för att jag har även barn med diagnoser och en stark ångest. De frågar ibland, anklagar varför jag har gjort barn med en så dålig genetik. Mera och mera ångest och skuldkänslor. Jag visste inget då jag gjorde mina barn men det betyder ju inget när man har ångest. Samhället är ytligt och ifrågasätter allt. Jag vet inte. Jag skulle sluta allt men där någonstans har jag ändå ett hopp att jag kan göra mina barns liv lättare. Jag vill att de ska uppleva glädje istället för ängslan. Vi har blivit så sköra också, allt sårar. Så att du är inte ensam även om jag vet att det tröstar föga. Jag förstår inte att man inte kan bota ångest och varför den inte tas på allvar. Man faktiskt lider när man har ångest.
Jag hoppas att du hittade ens något som lindrar din ångest och skriv gärna tillbaka!
