30+ inget finns eller har funnits

Man, lite över 170 och övervikt, akne, hatat min kropp och känt mig kort och ful från runt 18-19. Mobbad, känt mig utanför i nästan allt jag gjort. Från runt 25 diagnos social fobi men har tydligt asperger/introvert.

30+ oskuld, tänker på det varje dag. Är inte homosexuell. Får aldrig riktig kontakt på dejting sidor/appar, är för kort/ful. Får sällan men händer konstiga/arga blickar så det hjälper inte med det självförtroende som knappt finns.

Personlighet/psyke förstört från 15 år av ofrivillig isolering. Inga vänner, jobb, bil. Vuxit upp med tvspel så det är det enda jag gör på dagarna om man inte själv sitter och dricker för att glömma verkligheten.

Jag vet att jag är ett extremfall, för att inte många skulle klara av samma “liv”!!

Jag lever ungefär ungefär som du, inget jobb, inga vänner ingen familj, blivit mobbad i skolan som satt spår. Vad som skiljer oss åt är att jag har haft flera förhållanden. Men nu är jag ensam igen och alla förhållanden jag haft har slutat olyckligt så det är faktiskt något jag kunnat vara utan! Smärtan är enorm av att skiljas från någon man älskar, men man är tvungen när det inte funkar. Relationer är det svåraste i livet, ger mycket problem och bara kortvarig glädje. Jag har varit ensam i perioder och det är inte heller kul, men frågan är om det är så mycket bättre med relationer, om dom ändå inte funkar? All sorg som separationer för med sig är otroligt stressande. I perioder har mina förhållanden varit så dåliga att jag blivit sjuk. Jag har heller inget jobb, ingen bil, inga vänner, inte ens föräldrar kvar i livet. Ingen familj alls…Jag är inte ful eller överviktig men ändå lever jag ett mycket torftigt, ensamt och fattigt liv. Så kan det oxå vara! Jag har inte kommit någonstans i livet trots att jag är en bit över 50! Jag har träffat många som både är korta, överviktiga och “fula”, men dom har ändå förhållanden. Det handlar om hur du ser på dig själv. Ser du dig som ful kommer andra oxå göra det. Men om du ger av dig själv kommer folk att börja uppskatta det, och det ena leder till det andra.Då är det inte alls säkert utseendet blir något andra tänker på.  Se inte relationer som en omöjlighet.