Har JAG asperger??

[Pink Hufehe]

jag skrev tidigare om min kille som jag tror har asperger, men tanken slog mig nu… tänk om JAG har asperger ….

jag vet inte men det som är för mig är att jag har mycket svårt med sociala kontakter, har inga vänner pga min sociala fobi( som blivit värre nu senaste fem åren) ibland har jag märkt att jag upprepar frågor som folk ställer till mig vet inte om jag drömt men tror att det kan vara tecken på Asperger, alltså typ om nån frågar-”hur många husdjur har du? ”Så säger jag- hur många husdjur har jag…

sen sa en psykiatrier till mig såhär när jag blev inlagd första gången”- jag märker att du har ”svars latens”( att det dröjer lite innan jag svarar).   Det var även där dem ”kom fram” till att jag var ”autistisk ” efter 3 månader 🙄 jag har alltid slagit bort det, för inga åtgärder vidtogs, förutom tät kontakt med psykiatrin inriktad på psykossjukdomar(?) så jag har aldrig mer tänkt i dem banorna riktigt förrän nu, tänk om jag ÄR autistisk ..( ABSOLUT inget fel med det, men det är liten omställning för MIG personligen )

För jag tror inte jag är det, man kan ju inte tillfriskna från autism  eller bli sämre?och jag var väldigt mycket mer frisk för sju åtta år sedan än vad jag är nu. Då hade jag enormt självförtroende och det var kul att t.ex handla för jag tyckte jag ägde världen idag är det motsatsen. Jag klarar knappt av att handla jag tycker alla dömer mig, mitt utseende och vad jag handlar .är helt slut efter en handling om jag handlar helt själv och min kille inte är med.

jag är så förvirrad så det vore så skönt att typ bara få en diagnos ett svar på varför man mår som man gör.Men eftersom jag tycker och anser att det är FOLK som gör mig svag och deprimerad och psykotisk, så liksom … ja..det kan ju vara så men kan det också bero På nån form av autism? Vad tycker ni låter det som att jag kan ha autism? Jag har nästan alltid haft svårt med talet. Men det berodde på barndomstrauma är jag rätt säker på och vi snackar inte om att föräldrarna skiljde sig eller nåt utan riktigt svårt trauma ( blev bortförd av pedofil som 4 åring bland annat ) så det är jättesvårt att säga om jag är autistisk eller om jag bara är ”skadad” ??

jag är så sjukt trött på mig själv faktiskt ursäkta att jag skriver så mycket, men känslor och tankar bara bubblar i mig och det är befriande att andra kan läsa det jag skriver..

<3 Tycker inte du verkar autistisk. Tänker att det kan vara vanligt förekommande att psykiatrin tolkar en person som har varit med om barndomstrauman som det dock, eftersom man kanske utvecklat vissa beteenden när man blir utsatt för vissa triggers? Exempelvis rädsla kanske för den läkaren som man bemöter när man är i en svår livssituation och därför agerar snarare i sin sociala fobi än hur man skulle bete sig i ett tryggt rum – under normala omständigheter?

Tänker att det är vanligt när man är autistisk att inte kunna skilja på sig själv och någon annan och att man agerar lite så mekaniskt – svarar kort på frågor, blir stolpigt och lätt krystat, svårt? Också att generellt inte kunna sätta sig in någon annans skor och se världen därifrån – inlevelseförmågan haltar. Av det jag sett av dig här på forumet tycker jag inte alls du är det minsta autistisk. Tror snarare på traumaterapi för dig? <3

[Pink Hufehe]

Red Simyna skrev:

<3 Tycker inte du verkar autistisk. Tänker att det kan vara vanligt förekommande att psykiatrin tolkar en person som har varit med om barndomstrauman som det dock, eftersom man kanske utvecklat vissa beteenden när man blir utsatt för vissa triggers? Exempelvis rädsla kanske för den läkaren som man bemöter när man är i en svår livssituation och därför agerar snarare i sin sociala fobi än hur man skulle bete sig i ett tryggt rum – under normala omständigheter? Tänker att det är vanligt när man är autistisk att inte kunna skilja på sig själv och någon annan och att man agerar lite så mekaniskt – svarar kort på frågor, blir stolpigt och lätt krystat, svårt? Också att generellt inte kunna sätta sig in någon annans skor och se världen därifrån – inlevelseförmågan haltar. Av det jag sett av dig här på forumet tycker jag inte alls du är det minsta autistisk. Tror snarare på traumaterapi för dig? <3

❤️jag tror heller inte innerst inne att jag är autistisk, men jag tror ändå att det finns en chans att jag är det,för jag har bara” lärt mig” att vara social, tror jag. Jag vet inte. Under mina första levnadsår var det ett väldigt tjat om att vara just social det var så otroligt VIKTIGT och hetsigt ”hon fungerar inte som andra då måste vi hetsa henne ” liksom..och även på dagis  var det så jäkla viktigt att lära sig vara social jag fick inte vara med min bästa kompis alltid  för jag var tvungen att lära mig vara med andra också liksom.. chillaaaaa för guds skull… så egentligen tror jag inte att jag är så social i mig själv, jag bara är det man ” måste ” vara, men nu är inte jag social i verkliga livet, längre, men när jag skriver här så är man ju anonym, ens egna röst hörs inte och man syns inte, därför är det så otroligt lätt att ventilera åsikter på nätet för mig, men inte i verkliga livet.

Det kanske är tecken på just social fobi att inte tycka det är lika jobbigt att uttrycka sig såhär på “distans”? Men att det inte behöver handla om autism? Man slipper precis som du säger bli bedömd efter sitt utseende eller röst. Jag har också mycket lättare för att skriva såhär än att röra mig ute i samhället avslappnat. Spänd som en fiolsträng oftast. Det är till och med så att jag stammar ibland, famlar efter orden. Det är konstigt hur orden kan flöda såhär i text men när man ska vara verbal i verkligheten går man bakåt fem steg i utvecklingen, känns det som. Vet inte heller vad det beror på, ärligt talat.

 

[Red Cuqivy]

Jag tror inte du är autistisk alls. Däremot har du ju social fobi som du berättar om. Jag har autism och utifrån det du skriver känner jag inte att du har det med.