Frågor om byte från Seroquel till Olanzapin, ångestdämpande?

Känner mig lite vilsen måste jag säga då det här enbart är mitt andra inlägg här på forumet. Så ha lite förståelse 😉

Jag har mått dåligt med ångest (generaliserad), och ibörjan mycket panikattacker. Senare depressioner av lättare variant, misstanke om bipolär sjukdom och ADHD de senaste två åren. Även genomlevt många år med tablett- och alkoholmissbruk, något som dock under många år varit under kontroll nu.

Har alltid varit impulsiv och lättdistraherad. Några enstaka episoder av lindrigare hypomani kan jag se nu först i efterhand då jag fått det på kvitto genom diagnosen Cyklotymi. Korta, täta episoder av av (oftast enligt samma ordning) lindrig eufori, lättretad, dysfori (känslomässigt obehag) känsla av tomhet. En period kan skifta under några dagar, eller som längst upp till en 5-7 dagar. Oftast 3-4 dagar med neutralt mående, och sedan sätter det igång på nytt. Euforin blir aldrig starkare än som att man är lätt berusad över att ha druckit några öl. Lättretligheten är helt enkelt att man är på dåligt humör för att ta en bra liknelse. Det känslomässiga obehaget påminner om en baksmälla, och till sist tomheten liknar mest en lindrig depressiv episod.

Så vid Cyklotymi är det inga dramatiska symtom. Det är dock ett skitjobbigt syndrom då det är frekvent återkommande och man aldrig vet när – under en dag, eller om ett par dagar, nästa vecka – det enda man vet är att det kommer en ny episod förr eller senare. Under euforin kan jag dra på mig impulsköp – eller rättare sagt har dragit på mig rejäla skulder och andra impulshandlingar. Fram till ca 2014 var det alkohol som var min självmedicinering ihop med bensodiazepiner, och ännu tidigare även opiater (Citodon, tramadol och under fyra år när det var som värst tunga opiater = morfin).

Det ska tilläggas att förutom det bipolära så är ångest det som varit absolut mest handikappande. Den har bokstavligen styrt mitt liv. NU har man blivit van bakgrundsbruset så den delen av lättare oro klarar jag av att hantera bra. Men tyvärr är ångesten av sådant slag att det fungerar inte att ha ett jobb, särskilt inte ett heltidsjobb. En dags arbete för mig kräver minst  en dags återhämtning. Därför jobbar jag enbart tre dagar i veckan – och det fungerar rätt okej men måste ju alltid ha vid behovsmedicinering i form av Atarax och när det är som värst Stesolid.

Hur som helst, när min psykiater hade stark misstanke om bipolär sjukdom, så fick jag testa Seroquel Depot. Har höjt från 150 till 300 mg och det är faktiskt det enda läkemedlet utom bensodiazepiner som haft god effekt på ångesten. Tyvärr har jag en IBS-mage som oftast är krampig och trög – och Seroquel har förvärrat det med jobbig förstoppning. Har naturligtvis testat fiberintag, motionerar hyfsat, har testat i princip de flesta laxermedel och bulkmedel som finns – inklusive pre-och probiotika. Det som fick mig att ge upp Seroquel helt var att jag fick ett jobbigt skov med blödande hemorrojder – något jag klarat mig undan ifrån ända sedan för 5 år sedan då jag åt Saroten som jag också blev extremt trög i magen av.

Nu har min läkare skrivit ut Olanzapin 10 mg (som enligt honom blir “lätt” att byta till), det ska motsvara ca 300 mg Seroquel. Jag vet att viktökning är ett problem, liksom risken för det metabola syndromet och i slutänden diabetesrisk. Seroquel är ju väldigt likt Olanazpin på de punkterna, om än att man riskerar att gå i i vikt aningen mer av Olanazpin. Av Seroquel gick jag upp ca 5 kg under de tre år jag käkat dom.

Det jag är mest nervös för är att Olanzapin har sämre effekt på ångesten, och att jag ska bli ÄNNU tröttare på dom. Så tänkte fråga er som har erfarenhet hur ni upplever om det har någon ångestdämpande effekt värd att tala om? På mitt stämningsläge har Seroquel hjälp en del, men inte fullt ut.

Så jag undrar i allmänhet hur ni andra som tar Olanzapin, hur effekten är på era bipolära symtom, och om de har effekt på ångest, och hur snabbt de verkar ungefär.

OBS! Jag tog Seroquel i depottabletter första året, sedan sedan i Februari i år har jag fått direktverkande kvetiapin 150 mg x 2. Ca 30 minuter efter intag har jag känt den ångestdämpande effekten – särskilt på morgonen när jag vaknat med stark ångest. Orsaken till att jag bytte från depot till direktverkande var att jag var extremare än extremt trög i magen av dom, och tanken var att om jag gick över till direktverkande skulle det vara lättare att hantera den tröga magen. Vilket jag varken märkt bu eller bä av.

Tror jag samlar frågorna här igen innan jag avslutar inlägget:

Hur lång tid tar det på er ungefär innan ni känner någon dåsighet) (efter ca 1 timma på Kvetiapin direktverkande)?

Känner ni av någon ångestdämpande effekt?
Fungerar det på era bipolära symtom?

Sedan är jag tacksam för ALL info och erfarenheter av Olanzapin! Stort stort tack att ni orkade läsa detta !! 🙂