Vart börjar man? (ekonomi – ork – livslust)

[Indigo Raniva]

Hej!

Det har nu gått ett år sen jag drogs ner i min depression och på dessa 365 dagar har hela mitt liv raserat. Hamnade hos Kronofogden då min ekonomi totalt fallerade, kommer förmodligen inte få CSN för att avsluta sista terminen på mina studier, varit inne på psyk tre gånger, är skyldig familj och vänner en hel del pengar… Jag är 26 år gammal och mår bara ännu sämre när man kollar på andra kring min ålder som har investerat pengar, har bra jobb, köpt lägenhet och startat familj. Träffade en tjej på en fest i helgen som jag klickade hur bra som helst med, hon bjöd ut mig nu i veckan men det enda jag kan tänka på är vad fan hon ska säga när jag berättar om min situation. Attraktivt med skulder, betalningsanmärkningar och garanterat fler påväg. Lär blåsa av det lilla äventyret och ångra precis allt som lett mig hit istället.

Allt känns totalt hopplöst och vet inte hur jag ska hitta ut härifrån. Den enda vägen ut som lockar är att ta mitt liv, ser inget hopp någon annanstans. Varje dag är bara en obekväm känsla i hela kroppen, en klump som bara blir större och större medans jag tappar mer och mer energi för att faktiskt göra något åt det. Har bråkat med myndigheter hela året och jag orkar inte mer nu. Inte fått ett öre från försäkringskassan eller CSN, dem bara hänvisar mig till andra myndigheter som i sin tur skickar mig vidare.

Jag vet inte om jag faktiskt kommer att ta steget och avsluta allt, men just nu ser jag inget annat sätt att få slut på lidandet. Det som håller mig vid liv är att jag vet vilken skada det skulle göra mot min familj och vänner, men snart orkar jag verkligen inte med det här längre.

Känns typ som om att jag inte borde “få vara” deprimerad. Har haft en bra uppväxt, fina människor runt om mig, kom in på min drömutbildning, är en relativt lovordad musiker men för ett år sedan så small det bara till. Hade ett småtufft år ekonomiskt innan sen när depressionen kom så bara föll allt.

Vart ska jag ens börja för att få ordning på allt? Det är för mycket, drunknar snart i all skit. Har så sjukt mycket i skolan som äter upp min sista energi och allt känns bara lönlöst.

[Indigo Jysyne]

Hej!

Stackars dig låter som en väldigt tuff situation. Du behöver någon att prata med som kan hjälpa dig att reda i detta. Har du det?
Försök att inte jämföra dig så mycket med de runt omkring dig även om det är svårt. Tänk att du är du och du är bra som du är. Dessutom är du ju inte så gammal så du har ju tid på dig att bilda familj med mera. Det är ju inte säkert att de andra får mer lyckade liv på lite sikt. Det kan ju vända för dig. Finns det fler mediciner mot depression du kan prova så du på nått sätt får bukt med den? Eller någon terapi. Trist att CSN är så krångliga. Det brukar ju hjälpa om man kan visa att man varit sjuk annars. Jag tycker verkligen att din situation borde gå att reda upp. Finns det inte någon att tala med inom psykiatrin, eller om du har någon anhörig som kan vara bollplank. Man kan också vända sig till Svenska kyrkan om man behöver stöd. Diakoner och präster erbjuder stöd. Man behöver inte vara troende för att göra det. Jag tänker att någon utomstående kan se någon lösning som man inte själv sett. De kan också ha kontakter som kan vara till hjälp.
Jag hoppas verkligen att det ordnar sig. Stor kram från mig😍

[Indigo Jysyne]

Tillägg till förra inlägget.  Att man mår dåligt kan drabba alla och är inget man kan rå för. Det kan drabba alla även om man har haft en bra uppväxt och andra goda förutsättningar. Alltså inget man skall känna skuld för. Tänk på att du är en värdefull person och är värd ett bra liv.

[Indigo Raniva]

Tack för svaren, det betyder mycket!

Det är bara så svårt när det känns som att allt bara skiter sig hur jag än vrider och vänder på det… Men jag ska prata med folk i min närhet och försöka ta mig ur detta, även om det kommer vara svårt.