Hem > Forum > Depression > Varför klarar jag inte av det här?

Varför klarar jag inte av det här?

Visar 4 inlägg - 1 till 4 (av 4 totalt)
3
  • Jag har flera delmål på saker jag ska jobba på för att bli bättre och när jag gjort det kommer jag må bättre. Men jag tar aldrig tag i det, hittar inte kraften, motivationen till det.  Jag vill egentligen men i situationen vill jag inte. Orkar inte, skiter i det. Det låser sig.

    Men jag kan inte göra så längre. Jag måste bli självständig annars kanske allt är kört i framtiden. Om den ens finns.

    Hela dagen idag har jag varit helt off, arg och ett känslosamt vrak. Ilsken och riktigt svårt att kontrollera ilskan. Men också känt att tårarna tryckt på hela tiden. Vaknade fel och kunde inte skaka av mig känslan på hela jäkla dagen..

    Började släppa och vara okej under kvällen tills en lite grej ledde till värre känsla. Blev att gå ut och andas på en promenad med hunden, samtidigt som jag först nyper mig själv hårt på armen.. Det är inte första gången.

    Jag har tagit beslutet att vilja kontakta vården och få hjälp, men nu kan jag inte ta det sista steget för det. Mitt problem är just att ringa och även prata med folk.. Så jag vet inte vad jag ska ta mig till..

    Hej,

     

    Prova att skaffa en vän som vet att du kan ringa till när du vill under dygnet.

    Eller som du får träffa när du vill under dygnet (jag vet detta kan kanske vara svårt men något i stil med det i alla fall).

     

    Ensam är stark. Så klart att du vill känna att du klarar detta själv.

     

    Men ensam är inte stark. Vi människor behöver andra människor för att kunna klara oss på planeten.

    Tänk dig hur mycket lättare det skulle vara att klara av din uppgift om din vän satt precis bredvid dig under hela förloppet.

    Jag tror det skulle bli minst dubbelt så lätt för dig att klara av det du ville klara av.

     

    Så mitt enkla tips är, skaffa en vän du vet att du kan ringa när du vill eller som du får träffa när du vill. Hur du ska göra det vet jag inte. Men försök ta ett litet steg mot att ordna detta så kanske du till slut lyckats med det.

     

    Lycka till 🙂

    När det gäller vården är det bara att ringa.

     

    De har sett och hört allt redan. Så de kommer inte bli förvånade vad du än säger.

    Ingenting  du säger kommer vara jobbigt eller kännas pinsamt för dem.

     

    De har varit med förr.

     

    Dessutom om du ringer vården imorgon är du väldigt snäll mot dig själv.

     

    Det är väl ok om du är lite snäll mot dig själv?

     

    Lycka till 🙂

    Jag vet hur det är. Har fått verktyg men när depressionen sätter klorna i mig har jag ingen initiativförmåga och massor av agitation.

    Jag sökte hjälp och fick SSRI, som inte funkade samt tre tillfällen hos en terapeut.

    Jag hoppas fortfarande på bättre hjälp för oss båda.

Visar 4 inlägg - 1 till 4 (av 4 totalt)
3

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.