Tung ryggsäck.

[Azure Dofahe]

Min ryggsäck är mycket tung. Jag är sedan tidig ålder hörselskadad. Utanförskap är naturligt för mig och ensamheten inuti min egna värld likaså. Jag kan höra ljud men inte uppfatta vad som sägs omkring mig. Ljuden omkring mig kan låta som viskningar ibland. Det här skulle sedermera utvecklas till en delad personlighets störning.

Mitt liv hittills har varit trauma på trauma på trauma utan hjälp att hantera något av dem. I min familj skulle kunde varken jag eller mina syskon uttrycka ledsamhet, det besvarades med grov misshandel som vi tvingades ljuga ihop att vi gjort mot oss själva. Ingen mat hemma. Det blev en mycket mörk entitet som väcktes inuti mig och jag började skada mig själv.

Det är en del av en mycket lång historia.

Idag, efter allt lidande vill jag “komma till mitt riktiga hem”. Dvs ändhållplatsen av ett värdelöst liv. Jag har i dessa tankar ingen särskild metod, men önskar en mycket smärtsam död. Jag tycker (felaktigt) att jag förtjänat det.

[Olive Vucyqu]

Hej,

 

jag tror du behöver gå i terapi resten av livet.

Samtal en gång i veckan livet ut.

Psykologen kommer inte kunna lösa dina problem.

men när du sitter hos psykologen kommer

du själv komma på idéer och lösningar. Prova de idéerna och lösningarna.

 

om du gått igenom mycket trauma är det nog väldigt viktigt att få prata med en annan människa om trauma.

men återigen psykologen kommer inte kunna lösa dem problemen.

det enda som händer när du pratar med psykologen om dina trauman är att det känns lite bättre för stunden.

säg att ni pratar om traumat säg 10, 100, 1.000, 10.000 gånger?

till slut när ni kommer prata om traumat för 10.001:e gången.

så kanske du känner. Nej nu känner jag mig klar med det här. Nu har jag pratat om det här så mycket. Så kanske du kommer kunna gå vidare.

 

och ett annat tips men bara om du känner att du vill och att du kan.

prova att hjälpa en ny människa varje dag eller en gång i månaden.

 

lycka till 🙂

Sådär tycker inte jag det är att traumabearbetning går ut på att man tillslut “tröttnat” på att prata om det? Traumabearbetning handlar ju om att få hjärnhalvorna att läka och där man inte reagerar med stress eller fight/flight när man utsetts för triggers. Det är närmast en fysiologisk reaktion man är ute efter, snarare än “prat” enligt mina erfarenheter. Psykologen kan däremot absolut hjälpa en att lösa sina problem. Det är ju det man söker/betalar för!

Azure Dofahe, jag känner så starkt med dig! Så mycket smärta du varit med om – är så ledsen för det! Det gör ont i mig att läsa. Just att det utvecklades till en delad personlighetsstörning är så himla vanligt för oss med sådana här erfarenheter. Så bortom orättvist. Vill skicka dig en stor varm kram!