Hem > Forum > Depression > Trött, trött, trött

Trött, trött, trött

Visar 3 inlägg - 1 till 3 (av 3 totalt)
2
  • Nyss tog jag examen efter flera års studier. När jag började plugga var det lätt att få jobb inom mitt område (vilket var en av anledningarna till att jag valde utbildningen) men detta förändrades när långkonjunkturen kom och nu är det istället jättesvårt. Några veckor innan examen fick jag tag på en visstidsanställning inom ett område som är lite utanför det jag är utbildad till, men i rätt bransch. Jag såg det som en möjlighet att få in en fot i branschen och visa vad jag går för, under tiden jag söker annat. Samtidigt har jag fortsatt att läsa kurser inom sådant jag är intresserad av för att på så sätt vidga min kompetens.

    Tyvärr fungerar jobbet skitdåligt, vilket får mig att må skit. Det självförtroende jag hade när jag tog examen har jag redan tappat, och med det lusten att ens stanna kvar i branschen. Jag är ständigt trött och orkar knappt med kurserna jag läser, trots att de var roliga och givande i början. Jag har inte lust att göra någonting på fritiden heller, men tvingar mig själv iväg på en aktivitet som jag har en gång i veckan. Jag tvingar även mig själv att träffa vänner ibland, men har svårt att vara ärlig mot dem med hur jag mår och är inte säker på att jag vill att de ska veta heller. Jag kan inte träffa någon utan att de frågar om jag har fått något jobb, sökt något jobb eller varit på någon intervju. Alla är så glada för att jag har tagit examen så jag vet inte hur jag ska säga att jag inte orkar prata om jobb och att jag har tappat intresset för branschen och hellre vill göra något annat (vad vet jag inte än).

    Jag känner att jag har hamnat i en rejäl svacka och har bestämt mig för att ta en paus i jobbsökandet och eventuellt också (om möjligt) avsluta min visstidsanställning i förtid för att slippa må ännu sämre. Jag hoppas att jag kommer må bättre om ett tag, men just nu vet jag inte hur jag ska orka med någonting över huvud taget. 🙁 Jag trodde att det var nu jag äntligen skulle få ett normalt liv, men istället känns det som om allting bara rasar.

    Hej

    Jag känner igen känslan att man inte trivs i tillvaron, och med de val man gjort.

    Men när dina anhöriga och vänner frågar, skulle det vara helt otroligt om du faktiskt sade som det var? Att du inte söker jobb inom det området, och att du funderar på ett annat område istället?

    Sedan kan du leda in samtalsämnet på något annat än jobb. Något som är roligare att prata om.

    Ett tips är att inte fästa så stor vikt vid din utbildning och ditt jobb just nu. Jobba kvar och försök se jobbet som ett medel för att få ekonomin att gå runt. Motivera dig själv genom att tänka på vad du vill lägga pengarna på, istället för att motivera dig genom själva jobbandet?

    Kanske vill du inte iväg på fritidsintressen för att du inte hittat det DU vill?

    Fundera ut vad du vill lägga tid och pengar på, och planera in det, rekommenderar jag. Allt har absolut inte rasat! Du har en examen! Det ÄR värt något. Jag tycker du ska vara stolt över det. Det är en merit i sig att ha tagit sig i genom tre år, även om du skulle söka andra typer av jobb.

    Min första tanke: var har ditt självförtroende tagit vägen som du hade när du tog examen? Jobbet? Jobbet har inte tagit examen ifrån dig. Jobb kommer och jobb går, men examen består. Tänk att du har kämpat med studier, och sen är du klar. Hade du tänkt att det skulle kännas annorlunda? Och så gjorde det inte det?
    jag kanske låter hård. Men jag sitter i en liknande situation själv. Är just nu sjukskriven ifrån jobbet, är nere och har kass självkänsla och ingen lust med något. Jag har alltid suktat efter en högre examen än min högskoleexamen men aldrig kommit dit.jag tror ibland att jag blir komplett om jag skaffar tex en kandidatexamen. Men jag skulle nog bara sitta där och känna ”jaha blev det inte mer än så”

     

Visar 3 inlägg - 1 till 3 (av 3 totalt)
2

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.