tror min man ska lämna mig

Är säker på att min man ska lämna mig vilken dag som helst, har blivit helt paranoid. det enda jag tänker på. Det är inte så konstigt att han vill det för jag har varit djupt deprimerad i ca 2 år så har full förståelse för att han inte orkar mer. Det har jag egentligen bara väntat på. Men jag vill inte och jag kan inte leva utan honom.

Hej

Som du själv säger “har blivit helt paranoid, det enda jag tänker på”.

Allt kanske bara är din deppresivitet som talar?

Varför inte fråga honom?

Mvh.

Michael

Låter som du dras med riktigt tunga tankar och känslor. Du har inte funderat på att kanske prata med någon? vet av egen erfarenhet att det kan vara väldigt jobbigt och stigmatiserat, men för min del har det hjälpt mig enormt. Känner igen dina ord så väl. Var den enda tanken och känslan jag hade när jag var som värst i min depression.

Jag gick då till en terapeut utan min partner, vilket jag ångrar idag. Det är svårt att tro när allt är nattsvart, men ens partner och närhet förstår och kämpar mer än vad man tror.

Om du idag har en vårdkontakt kanske du kan be dem om råd när det gäller par-terapeut?

Hoppas verkligen att ni hittar en gemensam plan och att du kan känna dig nära din man igen. Nu sitter jag en värld bort och har ingen aning om hur ni har det, men jag tror innerligt på att din man finns där och att ni kan ta er igenom detta tillsammans. Bara ni hittar rätt guidande hand!

Ta hand om dig!

 

 

[Yellow Tabadu]

Tänkte nu skriva en sak som kanske låter lite drastiskt men som kan vara hoppfullt att bära med sig, om det värsta som du är rädd för ändå skulle inträffa… Jo, bara det att, om han skulle svika och lämna dig för att du är deprimerad, så känner jag inte att han varit värd dig. Det skriver jag utifrån erfarenheten att själv just ha blivit lämnad av min sambo för att denne inte orkade med lidandet som det innebar att bo med mig som deprimerad sedan ett tag tillbaka. Jag har själv full förståelse för att orken kan ta slut, men tänker att om man är i samma lag så får man jobba tillsammans för att lösa alla problem. I mitt fall hade jag direkt sagt till min sambo att denne kunde flytta iväg och vi kunde bo separat tills vi återfått vår ork, eftersom min sambos hälsa är lika viktig för mig som min egen. Men i mitt fall fick jag inte chansen utan fick bara veta att denne skulle lämna mig. Våra gemensamma saker kunde jag göra mig av med, tyckte min sambo. Trots det stora sveket som jag känner, är jag tacksam för att det kom fram ju tidigt som möjligt så att jag istället kan spendera mitt liv med någon som inte kommer svika och i en kärlek som håller. Än så länge har jag bara en vän i mitt liv där jag känner så med, men det räcker för mig för att orka leva vidare. Och sådana människor finns här ute, särskilt bland sådana som själv vet vad det innebär att vara deprimerad. Så vad som än händer för dig finns det hopp, vi är många som är ensamma och vet vad det innebär men har klarat oss genom sådana livskriser också!

Styrkekram!

Hej,

Jag delar samma erfarenhet av att bli lämnad av ex sambon. I vårt fall var det vår oförmåga att kommunicera på ett respektfullt sätt när problem både i relationen och hos oss själva blev övermäktiga. Det blev ibland väldigt konfliktfullt och tärande. Vi har dock valt att inte avsluta vårt förhållande helt utan är idag särbos. Vad det kommer leda oss i framtiden är oklart. Hela omställningen med flytt och att lösa det praktiska har varit stressande och väckt min egen erfarenhet av förlust tidigare i livet av anhöriga och vänner. Man inser ganska snart att man blir så väldigt ensam när den värsta stormen lagt sig. Trots att jag fortfarande är kvar i förhållandet så är det likväl ett distansförhållande. Jag kan förstå din känsla att inte känna stöd från sin partner i sin utsatthet. Det är ledsamt att din tidigare sambo inte ville se möjligheten att ha lite distans till varandra och väljer att avsluta förhållandet.

Det är bra att detta forum finns! Vi kan hitta tröst och stöd och stötta varandra!