Jag som alltid varit en perfektionist i allt oavsett hur kaos mitt liv eller livet runt omkring mig har sett ut.. jag har alltid känt att jag haft kontroll på mina demoner, mina självskadebeteende, mina känslor… noga tyglad att inte släppas lös (Den glada fasaden) glad, glad, glad… Då är allt bra och alla nöjd.
Nu ser allt annorlunda ut! Jag har ingen kontroll alls längre, ingen kontroll över mina känslor, mina rutiner, mig själv, jobbet… Inget! Inte ens min kropp. Jag har en bipolär sjukdom så jag vet även att detta inte bara är en manisk period då jag haft många sådana och vet hur dom känns och är….
De gör mig så frustrerad och rädd. Även mitt minne har blivit påverkad och de gör mig lite orolig också… Vet inte vad allt de här betyder men de är inte bra, är jag på väg att krascha ordentligt? Hur länge orkar man. Jag vill inte leva såhär samtidigt som jag nog inte bryr mig så mycket längre. -30kg på några månader och ingen bryr sig… Tack vuxenvärlden! Är de så här vuxenvärlden ska vara vill inte jag vara med nå mera!
