Hej
Ville bara förklara och söka hjälp angående ett problem som mer och mer uppstår i mitt liv. Jag har aldrig pratad med någon angående diagnos eller så, därmed vet jag inte om jag har depression. De senaste åren har jag haft alla de vanliga symptomen (dvs hopplöshet, känslor av ensamhet, otrolig svårhet att tycka om mig själv samt panik attacker då och då). Numera, däremot, under sommaren har det uppståt att jag inte kan ta mig ut nästan alls. Jag är 17 årig kille och fysiskt kan inte tvinga mig att gå ut. När jag blir bjuden att gå ut har jag alltid en ursäkt men jag vet inte varför. Jag stoppar mig själv från att vara med andra, men sedan tycker min hjärna att det är synd om mig, oavsett om det är det eller inte. Har aldrig upplevt det så starkt förut att jag inte vill gå ut, till störst del för att jag hatar att andra kan se mig. Har otroligt lågt självförtroende.
Det blir ett problem eftersom jag stöter undan mina vänner, och nu när jag har mer och mer självmordstankar och panikattacker, så känner jag inte att jag har någon att prata med (känns redan svårt att prata med någon, eftersom det känns alltid som att man bara babblar en massa klyschor och tråkiga fraser om och om och om när man försöker prata om sådana känslor).
Vet inte om det där gick ihop, men behövde skriva någonstans eftersom jag har det väldigt svårt just nu.
Tack i förväg om någon har nåt tips för hur jag kan motverka detta.
