Jag fick frågan av en läkare om jag har självskadebeteende eller om jag har självmordstankar, och jag menar ja det har jag väll. Klart jag tänker på det och över väger det till och från men inte alltid. Så det kändes fel att svara nej men ja skulle inte kännas bättre för det känns som att mitt fall är inte “akut nog” eller “viktigt nog”
