Hej. Va grym du är som öppnade upp dig. Det var ett sätt att hjälpa dig själv, hur svårt det än var och jag tycker det visar att det finns någonting i dig som inte helt vill släppa taget om framtiden.
Jag är hemskt hemskt ledsen att du behöver vara i den situationen du är i. Du måste ha gått igenom något riktigt hemskt. Jag är otroligt imponerad att du ändå väljer att inte dricka själv och att du tar tag i problemet. Det är en jävla urkraft du besitter. Det ska du veta.
Jag förstår att saker inte känns ljusa nu och jag förstår också att det kanske inte hjälper så jättemycket vad en snubbe på nätet skriver till dig, men jag skulle ändå vilja be dig att du lovar mig att ge det ett rejält försök nu. Att fortsätta vara ärlig mot psyk, för det betyder i förlängningen att du är ärlig mot dig själv. Så du kan tjäna att du faktiskt ger livet en ärlig chans. Och att du har gjort vad du kunnat.
Jag är ingen psykolog tyvärr och kan därför inte komma med bättre tips än vilken svennebanan som helst. Men jag skulle ändå vilja skicka med ett tips om att söka efter dina passioner. Något som kanske inte har med människor att göra. Måla eller springa. Bara testa dig fram ett slag. Det kan sannerligen inte läka alla sår, men det kan ge någon slags glöd tillbaka och få dig att glömma temporärt.
Fortsätt gärna att skriva när du känner att du behöver det. Jag är väldigt imponerad av dig, vännen.
