Min hemlighet

[Blue Licyji]

Jag vill bara dö. Det är min högsta önskan just nu. Jag klarar inte av den här smärtan mer. Jag orkar inte jag ber att få komma bort härifrån på gud jag förtjänar inte att leva jag bär på för mycket smärta mina axlar är så fkn tunga hur kan en kropp klara av den här mängden smärta må jag dö snälla snälla snälla. Jag blev så arg på X nyss jag kände som en ond kraft inom mig jag bara blev så arg på X från ingenstans alltså verkligen som ondska. Hur många gånger ska man kunna fucking dö under en och fucking samma livstid på gud jag undrar så fucking mycket. Vad fuck ska jag göra säg mig det finns ingen väg ut. Jag vet inte ens vem jag är längre. HAHAHHAAHHAH det är så skrattretande om man tänker på vem jag var förut!!!! Ingenting finns kvar. Alla saker som hänt har bara slipat bort mer och mer och nu ligger jag här och på gud mitt hjärta och min kropp lider och jag orkar inte en sekund till. Jag vill FUCKING DÖ alltså på gud jag är så ruckning fitt arg på fucking allt och alla. Allt bara ligger inom mig hela tiden så jag vet inte ens vad jag ska göra. Folk tror dom känner mig över min döda fucking kropp ingen har någonsin känt mig må dom aldrig tro det. Om jag dör snart må alla veta att ingen har någonsin hjälpt mig eller betytt någonting för mig. Livet för mig är påfrestning efter påfrestning. Alltså jag undrar genuint när man ska bli fri. Jag bara skriver samma sak men jag är så arg asso jag blev rädd nu när jag blev arg på X för de kom så plötsligt och de va sån fkn ond kraft och känsla asso omg det var så mörkt. Och det finns inom mig. Jag vet jag är en hemsk människa. Alltså jag förstår inte asso omg vad FUUUUCK va dedär de va en så fkn ond kraft på gud jag tror jag mötte djävulen och jag skojar inte. BLIR TYP MER LAKK JU MER JAG SKRIVER FÖR DE LÅTER SOM JAG FUCKING DRIVER. Jag skojar inte. Jag kan inte hålla på såhär längre alltså när ska det vända jag skulle ju aldrig ta livet av mig för jag är alldeles för rädd för de men jag tycker verkligen inte att man ska behöva lida såhär mycket. Jag spottar på folk som lever ett bra liv och bara har det bra. När blev jag en sån här dålig människa…det finns knappt något bra i mig längre. Jag dör inombords pågud jag har dött det finns inget kvar längre. Så ja inga nyheter här. År efter år efter år. Att lida. Jag vet vad det är. Och vem FAN bryr sig hahahahahahaha alltså det är så kul. Ingen ruckning bryr sig och ingen kommer NÅGONSIN göra det. Venne varför mitt öde är såhär asso det är fett fkn skumt faktiskt. Man skulle lätt kunna tro att de ska va bra o så men asso Hahahah aa.. nej asso jag är så f.r.u.k.t.a.n.s.v.ä.r.t arg. Må gud hjälpa en borttappad själ kolla man blev troende också så vilsen asso om jag va gud och jag såg en människa lida såhär utan tvekan jag hade ba kom kompis chilla här med mig istället. Skiti det där. Men nej jag ska va kvar här. VART är det rättvisa i det? Asso när den här ilskan kom nu jag känner bara skulle va så fkn skönt att hålla i ett magasin och bara skjuta av asso inte på nån människa då men alltså den här ilskan alltså jag vill ba typ explodera. Vet inte vad jag ska göra.

<3 Så jobbigt. Det låter som att du analyserar ditt inre om huruvida du är en ond eller god person, och också huruvida du är värd att leva eller borde dö? Är det någonting speciellt som hänt som gjort att du blivit så extremt självkritisk – om du pallar säga?