För varje framsteg jag tar känns det som att jag sen åker ännu längre ner i berg och dalbanan.
Jag står och stampar på samma ställe.. Så känns det iallafall. Jag vågar fortfarande ingenting, social fobi i vissa situationer, kan inte ens handla i en butik och är liksom 23år.. Tog körkort för ett tag sen, men har inte ens vågat åka iväg själv än..
En person i min närhet har länge övningskört och tog äntligen sitt körkort igår. Självklart var jag egentligen glad för det, men inombords kokade jag över av känslor. Redan samma dag åker personen själv med bilen.
Medans jag fortfarande 4mån senare inte vågar..
Hela dagen igår var skit. Men eftermiddagen blev det kaos. Att då se personen komma själv med bilen och visa upp. Fick mig att känna mig arg, värdelös, feg och att det var droppen. Att jag ville skita i allt, och bara försvinna och slippa allt.
idag har jag försökt vara okej och glad. Det gick återigen. Jag är nog en mästare på att dölja hur jag egentligen mår tyvärr.
Men det blir svårare, då jag tappar kontrollen på mitt humör ständigt. Jag är arg nästan hela tiden.
Funderar ibland på att skriva här i chatten, men vet inte ens vad jag skulle skriva eller vem som börjar skriva. Social fobi..
Kanske få kontakt med psykolog? Men hur. Jag vet inte hur jag skulle våga det..
