Livet är bara dåligt wfter dåligt och depressionen förstärker den känslan

Jag har inte sovit nåt inatt och jag bara känner att liver absolut inte är nåt för mig, liksom vrf lever jag ens eftersom när jag va 17 år va jag med om en trafikolycka olycka där jag va så nära på att dö….. men till min läkares förvåning överlevde och efter det har mitt liv bara varit dåligt, dåligt, dåligt, dåligt och dåligt miljarder gånger till så nu börjar jag att undra varför jag lever och jag har varit så nära på att ta livet av mig uran att de som jag bor hos har märkt det och inte för att jag gjorde det med mening uran det bara blir så utan att jag tänker för att när jag mår som dåligtas så äter jag inget eller bara väldigt väldigt lite och dricker inte nåt alls under flera dagar, liksom det bara händer automatiskt……. jag tänker aldrig på det uran det bara händer…….

<3 vad otäckt med olyckan! Har för mig att jag läst att hjärnan oftast fungerar så när man har en depression att man vill isolera sig, inte äta och gärna helst “stänga ner sina känslor”. Egentligen är det motsatsen också till vad man brukar behöva när man mår dåligt: hjälp av andra människor, dagsljus, äta och dricka för att få kraft. förstår att det här klarar man ju knappast av när man mår jättedåligt men kanske kan du ha det i åtanke att det är hjärnan som gör så och att det är jätteviktigt att försöka stå emot? <3  Skickar massa kramar!