Hem > Forum > Depression > Jag är en vidrig, äcklig, patetisk nolla utan framtidsutsikter

Jag är en vidrig, äcklig, patetisk nolla utan framtidsutsikter

Visar 7 inlägg - 1 till 7 (av 7 totalt)
6
  • Och samhället håller med mig!

    35 år och förlorat ALLT!
    Bostad, vänner, besparingar, jobb och mer därtill. ALLT är borta.

    Hjälp?
    Haha, tror ni på riktigt att hjälp finns? Tro mig, står i kö till psykiatrin. Anses vara för samlad och kunna föra logiska resonemang. Enligt läkaren när man läser journalen.

    Trauma från olyckor, sjukdomar och mediciner. Tar man upp detta skapar man bara irritation hos vårdgivare.

    Som min psykolog sa åt mig när han sucka:
    Alltså, det är ju ingen som kan leva ditt liv åt dig!

    Vilket ju såklart stämmer! Så bli tagen på allvar och få hjälp samt stöd är enbart möjligt när man är yngre. För då blev jag tagen på allvar, optimistisk för framtiden och ung energi. Idag när mitt liv är helt förstört och mitt mående sämre än någonsin är budskapet från vården och samhället:
    SLUTA GRINA OCH SKÄRP DIG FÖR I HELVETE! Gnäller och isolerar dig! Vad tror du ska ske? Ut och rör på dig, du behöver sol så blev som du är. Du inbillar dig bara att du mår dåligt. Sätt igång och jobba bara!

    Bli tagen på allvar?:
    Enda sättet att självmordstankar blir tagna på allvar är att överleva ett seriöst försök eller ta droger. Meningslöst att vända sig till vården när man är 30+

    Om nu ingen hjälp finns, så klarar jag inte detta på egen hand. Går bara inte.

    Sanningen är att samhället har bara att vinna på mitt självmord. Slipper man slösa resurser på mig och bidrar inte med något vettigt ändå!

    Hej där. Jag delar din frustration. Jag tror att det gäller att komma ihåg att felet ligger hos dem och inte hos dig. Människoliv kan inte reduceras till siffror och pengar. Likväl som du har rätt att må bra har du rätt att må dåligt. Kan du inte vara snäll med dig själv för din egen skull så gör det som ett långfinger till alla som tycker att du ska “skärpa” dig. Du är kanske i en svacka nu men saker kan se annorlunda ut i framtiden. Ta hand om dig <3

    Trådstartaren

    Jorå, felet ligger hos mig, inget snack om saken. Hatar mig själv så jävla mycket och samhället hatar mig med. På goda grunder. Har ingenting i livet och förstört allt. Trauma som aldrig kommer läka heller, för blir bara skrattad åt och förnedrad av vården.

    Haha, sjukt hur efterbliven jag är egentligen.

    Budskapet är “skärpt dig och sluta gnäll”. Och klarar jag inte av det bör jag ta livet av mig.

    Varit hjälp sökande länge nu. Men hjälp för detta finns INTE!

    Människoliv kan visst reduceras till siffror och pengar. Det vårt samhälle är uppbyggt på. Man kan tycka det är fel, något annat. Men saknar man ekomoniska resurser saknar man även värde som människa.

    Nej, varit så här i snart 4 år efter en olycka och diagnos. Det kommer INTE bli bättre. Om något kommer det gradvis bli sämre. Den här svackan släpper inte.

    Läkare anser mig bara vara neurotisk och ha lite ångest. Ska skärpa mig och sluta gnälla. Jag är “normal”, bara totalt misslyckad och får skylla mig själv.

    Klarar jag inte av det på egen hand så bör jag ta livet av mig. Är tydliga budskapet.

    Jorå, felet ligger hos mig, inget snack om saken. Hatar mig själv så jävla mycket och samhället hatar mig med. På goda grunder. Har ingenting i livet och förstört allt. Trauma som aldrig kommer läka heller, för blir bara skrattad åt och förnedrad av vården. Haha, sjukt hur efterbliven jag är egentligen. Budskapet är “skärpt dig och sluta gnäll”. Och klarar jag inte av det bör jag ta livet av mig. Varit hjälp sökande länge nu. Men hjälp för detta finns INTE! Människoliv kan visst reduceras till siffror och pengar. Det vårt samhälle är uppbyggt på. Man kan tycka det är fel, något annat. Men saknar man ekomoniska resurser saknar man även värde som människa. Nej, varit så här i snart 4 år efter en olycka och diagnos. Det kommer INTE bli bättre. Om något kommer det gradvis bli sämre. Den här svackan släpper inte. Läkare anser mig bara vara neurotisk och ha lite ångest. Ska skärpa mig och sluta gnälla. Jag är “normal”, bara totalt misslyckad och får skylla mig själv. Klarar jag inte av det på egen hand så bör jag ta livet av mig. Är tydliga budskapet.

    Känner igen mig, jag lever i en känsla av att omvärlden VILL att jag tar livet av mig, jag är bortom räddning, det enda felet är att jag vågar inte ta livet av mig. Sjukvården matar mig med antidepressiva, antipsykotika, lugnande och sömntabletter, inget hjälper, jag har varit inlagd x flera vilket bara gjort det hela sämre, bortom räddning som sagt, kan inte utveckla det mer än så just nu, sitter i min ensamhet och skakar….

    Jag är i samma sits själv.

    värdelös utan framtidsutsikter.

    psyk proppar i mig piller som inte hjälper.

    Jag hatar verkligen mig själv.

    skulle vilja dö men Sverige kommer aldrig ge mig dödshjälp.

    Det är helt upp till mig att göra slut på mig själv.

    Misshandlad hela uppväxten

     

     

    Har precis pratat med psykakuten.

    De vill att jag ska äta fler piller.

    De förstår inte hur sjuk jag är.

    Jag är för sjuk för att ta självmord.

    Jag lider outhärdligt.

    Jag vill dö.

    Funderar på att ringa 112.

    Livet är outhärdligt.

Visar 7 inlägg - 1 till 7 (av 7 totalt)
6

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.