Hem > Forum > Depression > Inget går rätt

Inget går rätt

Visar 2 inlägg - 1 till 2 (av 2 totalt)
1
  • Trådstartaren

    När jag var liten min pappa hade problem med ilskan. Blivit mobbad haft problem med tjej kompisar och killar men när jag var 15 år blev jag våldtagen I en bil men jag fattade inte att det var sex jag förstod inte varför han höll fast mig och la på mig och kört mig till en skog. Jag inbilla mig att jag blev ”kär” i han för försöka förtränga och få han se bra ut i mina ögon att jag inte var så naiv men han gjorde allt för lura mig och det gjorde han… Blev kallad hora hotad slagen av killar och tjejer som var mina barndomsvänner efter det. Jag tror jag dog den dagen. Jag flyttade till egen lägenhet och försökte börja om hade gått om skolan flera gånger men jag hade största oturen hamnade i fel umgänge igen festade och umgicks med farliga personer och blev tillsammans med en kille som är väldigt manipulativ. Efter allt andra har tagit ut på mig så känner jag mig förstörd. Har aldrig haft någon riktigt vän eller familj medlem som bryr sig om mig. Jag är så förstörd av allt som hänt mig kunnat skriva en bok om allt kännt som jag levt 10 liv och försökt om om igen. Bytat flera jobb blivit mobbad och skitsnackad om på flera jobb och dom tydligt sakt dom bryr sig inte vilka problem jag har privat men ändå ser jag alla andra få mer tid hjälp när dom har det svårt men ingen ser mig och folk säger alltid be om hjälp. Jag har försökt på alla sätt..  och jag känner jag har inget mer och ge min energi är slut jag äter inte ens kan gå dagar utan att äta men ändå gå till jobb för jag måste ha pengarna men ingen vet hur jag spyr vatten på morgnarna och gråter på toaletten varje dag men har inget val snart är det att bo på gatan om jag inte kan skärpa mig. allt har blivit fel i mitt liv precis allt. Varje dag jag känner jag vill inte mer jag vill inte uppleva mer eller träffa fler människor kan inte leva med ångesten och alla elaka personer. Gud vet jag velat bra och försökt vara en bra människa men jag haft otur jag träffar bara elaka personer som ser att jag är tyst och lugn och uttnyttjar det och gör över mig men när jag säger ifrån då är jag direkt aggressiv person. Kvittar vad jag gör inget blir rätt.

    Om man verkligen försökt allt träning kost psykiatrin sökt hjälpt utbildningar jobb djur resa allt men man är ändå ensam och mår dåligt då kan man väl få ge upp?

    Aldrig känt någon som mår som jag och jag dör av ensamheten

     

    Ge inte upp, jag tycker du ska skriva den boken du faktiskt talar om. Jag kan relatera till att bli våldtagen och sedan försöka inbilla sig att man tycker om personen för att situationen ska vara mindre hemsk. Din berättelse hade jag behövt höra för fem år sedan när jag kände mig ensam och inte förstod mina känslor, det är förmodligen någon mer som behöver höra det nu. Därför är ditt inlägg här också väldigt bra.

Visar 2 inlägg - 1 till 2 (av 2 totalt)
1

Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.