efter många år av mobbing och självhat så gjorde jag en karaktär till mig själv. en skyddare som gjorde att jag kunde hjälpa mig. tyvärr så hände det väldigt mycket under den tiden. gjorde mig själv illa. gjorde allt för att hjälpa alla andra. sex mot min vilja. andra har skurit mig. mycket in och ut på sjukhus. så min.. .mask började att spricka. det tog 30 år.. och nu är den förstör. jag kan inte ta åt mig något. jag vill bara sova. i helgen så sov jag ifrån fredags till söndag efter middag. Skönt.. men jag skulle vilja sova mer. för jag vet att min mask håller på att läka.. med tiden. men medans den gör det så kan jag hitta på dumma saker mot min vilja. det va 6 veckor sen jag satt och skar sönder mig själv på fyllan. jag känner hur jag behöver det.. känner mig levande med… jag vill nog avsluta allt.. det är inte värt något mer. jag kan inte gå runt och må så här för att andra vill att jag ska leva? är det rättvist att jag ska tänka på självmord 90% av dagarna och göra mig själv illa. för att DU tycker att jag ska stanna kvar… ingen förstår att jag går sönder mer och mer…
Jag vill nog inte ha någon hjälp.. jag ville nog bara skriva ut de…
W
