Hem > Forum > Depression > Hjälp

Hjälp

Visar 2 inlägg - 1 till 2 (av 2 totalt)
1
  • Hjälp

    Lever jag imorgon?
    Jag vill bara gå till en bro o hoppa. Jag vill egentligen inget annat än leva men jag orkar inte mer..
    Jag orkar inte jag har ingen livskvalité. Varför lever jag om jag bara sover o sover? Varför lever jag om jag ev har en skit sjukdom som gör att jag kanske måste flytta till boende vilket jag inte vill. Jag hankar fram med hemtjänst. Jag sa som de va till psykiatriker igår men hans svar va jag kan inget göra då det e det fysiska mående som gör du mår dåligt. Sluta med han höjde en medicin men vet inte ens om han trodde på den själv men får testa. Då jag har hjärtproblem o de inte vet vilket än så kan han inte ge vilken medicin som helst
    Men han förstod det är tungt o ingen livskvalité då man sover runt 19 tim/dygn mm.

    jag e en fara för mig själv trotts jag vill leva tro inte jag kämpar för att låta bli för jag gör verkligen det men det känns som för varje dag som går så kommer döden närmare. Jag har aldrig någonsin kämpat såhär mycket för att låta bli men jag e så rädd jag misslyckas även om jag e inlagd så e jag rädd jag lyckas för under åren har jag lärt mig tyvärr alldeles för mycket hur man gör nått även där.

    Vill inte nån gör nått vill ba få ur mig
    Förlåt jag störde tack för ni lyssnar

    Poängen med Mind Forum är att man ska ha en plats att skriva av sig på som uttryckligen är till för att stötta folk genom kognitiv hälsoproblematik. Jag började hänga här för att jag hade svårt att diskutera mina problem med mina vänner. Jag har fantastiska vänner och de hjälpte mig med det de kunde, men i relation till deras liv ville jag avlasta de genom att ha kontinuerliga rutiner kring specifik vårdkontakt och att prata med andra om vad som pågick innanför pannbenet när jag var själv för länge.

    Jag var i samma sits som du var förra året när jag flyttade hemifrån utan möjlighet att försörja mig. Innan mitt nuvarande jobb hade jag varit arbetslös fyra år. Jag är autistisk och jag har blivit retad och trakasserad på skolor och arbetsplatser nästan hela mitt liv. Såvitt jag visste om det fanns det ingen anledning för just mig att leva.

    Det jag lärde mig var att ingen har någon särskild anledning att leva. Vi föds, vi dör, vi har tid där mellan att göra vad vi vill med. Anledningen till att vi vaknar på morgon är för att dag till dag har vi möjligheter inom ramverket för livet. Jag är 23 och jag har hela livet kvar att jobba och utforska världen vi lever i och innan jag levt de åren och gjort allt jag fick möjlighet till har varken du eller jag vetskap om det var värt det eller inte. Vi vaknar för att ta reda på det. Tricket är att orka göra det en längre tid och så fort vi rett ut hur det står till med resten av din hälsa har vi utgångspunkter att arbeta fram.

Visar 2 inlägg - 1 till 2 (av 2 totalt)
1

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.