Jag hör ditt desperata rop. Har själv varit heltidssjukskriven med depression. Detta med känslan av att ingen förstår stämmer nog tyvärr. Människor omkring oss som lever “vanliga liv” kan inte förstå vår värld. Många är dom gånger då man fått kommentarer som att “tänk inte så negativt, tänk POSITIVT istället” är nog just det som beskriver att dom inte förstår en depressiv hjärna. Som du skriver om djup depression, så är det just andra människor med djup depression som kan förstå, inte många andra, utan man får allt som oftast kommentarer som att “Tänk positivt”, det stjälper mer än hjälper. Såsom du beskriver att du verkligen inte vill leva gör mig än mer orolig, samtidigt som jag förstår att depressionen är drenerande, man blir så trött. Om du inte vill söka sjukvården, försök att komma fram på självmordslinjen, jag har erfarenheten av att i chatten har det fungerat för mig, i stunden iallafall. Som sagt jag hör ditt rop men kan inte annat än att säga att du är inte ensam.
