Läser en bok som heter Det självutplånande barnet och insåg att jag inte är ensam om de drömmar som jag haft (på natten), om man ser på dem lite mer övergripande. Författaren, en terapeut, skriver om sina patienters drömmar. När en patient var barn drömde hen om att dö, och det tolkas som en emotionell undanträngning av vissa sidor av personligheten. En annan patient drömde som vuxen under terapin om att hen dödar ett barn (= sig själv). Har du som läser det här också drömt om sådana här händelser, om att dö som barn och om att döda ett barn? Är nyfiken.
