Det känns som att jag drunknar

[Blue Vyvalo]

Läste en gång att depression är som att simma motströms. Man kämpar och kämpar för att ta sig fram. Tillslut blir man för trött och åker med strömmen bakåt igen. Genom att få vila samlar man lite ny energi och orkar simma en liten bit igen. För varje nytt försök orkar man mindre och mindre. Ibland kommer det en Sten eller gren som man kan greppa tag i (en vän, en släkting, en partner) men tillslut tappar man greppet och faller bakåt igen. Precis så känns det nu, jag har samlat energi i stunder genom livet men nu börjar krafterna ta slut och snart släpper jag taget helt, följer med strömmen och drunknar.

[Purple Pyteqi]

Känner igen mig hur du beskriver situationen med depression, man tycker inte någonting blir bättre. Jag ser inte själv hur mitt mående ska bli bättre, har haft depression i 10 år nu, men gör som du beskriver försöker klamra sig fast vid saker som eventuellt dämpar det dåliga måendet. Men så tappar man taget, efter nu 10 år med depression som blir värre och värre, inte bättre och bättre, vården tycker det är konstigt att jag inte mår bättre, provat alla möjliga mediciner, men måendet blir bra sämre, katastrofer avlöser varandra. Människor runt omkring säger;”- tänk inte så negativt, tänk positivt istället”. Man blir bara sämre med sådana kommentarer, andra säger “- Du får inte tänka så dystert, då går du under”. Ja efter 10 år av depression går man under. Det jag har kvar är katten, allt annat har passerat, arbetsgivaren sa upp mig i våras, efter att jag varit sjukskriven heltid 4 år, och arbetsförmågeutredningen sa att jag hade ingen varaktig arbetsförmåga. Negativa saker avlöser varandra, och man ska tänka positivt, samtidigt som man håller på att drunkna. Det var inget positivt inlägg jag gjorde, men jag kände igen mig så väl med känslan att hålla på att drunkna…..

[Olive Qonuja]

Det känns som att desto längre tid man väntar, desto värre gör man det för alla andra runt omkring än ? Konstigt. Har allting utvalt jag bara slöar