Ja, jag har nog varit i liknande din sits. Jag var en fullt kapabel person utanför mitt hem med bra jobb, vänner och landställe. Innanför förföll allt och jag spenderade all tid hemma liggandes i soffan, med tvn på och med ett konstant påfyllt glas vin.
Jag upplever att du är mycket insiktsfull och nyanserad. Jag kan känna igen mig i dina tankar. Jag tänkte likadant. Jag trivdes någonstans med att döva mina känslor och behov med alkohol. Så kändes det i alla fall. Det kändes tryggt och lugnt. Jag slapp ju ta tag i saker och känna alla hemska rädslor på det sättet. Så var det för mig i allafall. Och det höll jag på med under flera år.
Självklart hade jag massa förklaringar för mig själv till att jag gjorde som jag gjorde. Annars hade jag aldrig orkat fortsätta.
Jag kan säga att idag har allt lugnat ner sig. Jag fick “plats” med att prioritera mig själv och det var det som behövdes. Idag dricker jag inte på långa vägar som jag gjorde då.
