Hem > Forum > Ångest > Min Sociala Ångest

Min Sociala Ångest

Visar 5 inlägg - 1 till 5 (av 5 totalt)
4
  • Trådstartaren

    Hej.
    Jag har så här ångest. Social ångest eller vad det kallas. Jag mår jättedåligt att vara nära människor.
    Jag kan vara bara med mamma utan att må dåligt. Jag hade en Husky i 13 år, hon gick bort för bara några
    dagar sedan. Det var det hemskaste jag varit med om. Nu är jag ensam. Jag har inga vänner, förutom mamma
    och en skype vän och min husky i himlen. Skype vännen är väl sådar. Vi gör inget annan än pratar en stund. Ibland kan det dröja veckor innan vi säger något. Det är tråkigt att känna sig värdelös för så känner jag mig.
    Jag är 32, oskuld, gick inte klart skolan och har aldrig arbetat i hela mitt liv. Jag hoppas
    att någon lyssnar och bryr sig här och vet hur jättesvårt det är. Jag vill inte vara värdelös men
    jag vet inte hur jag ska göra för att må bättre. Gå till doktorn och få medicin förstår jag. Det
    låter ju simpelt, om man inte har social ångest och är jätterädd för att prata. Det skulle kännas
    jätte pinsamt att gömma sig bakom mammma och låta henne prata för mig, för jag är ju 32 och vuxen.
    Mamma känner också ångest så det är inte jättelätt för mamma heller.
    Jag önskar att det fanns något sätt för mig att bli bättre. Jag fantiserar att det finns en sånhär
    speciel app som ringer upp en slumpvald person som också har social ångest och så kan man prata lite med
    denne och stödja och förstå varandra. Det skulle kännas som en bra början om man vill må bättre och kanske
    till och med sedan försöka klara sig själv lite, ha en egen lägenhet och ha ett jobb.
    Men såna appar finns väl inte.
    hajdå.

    Jag tror inte att medicin botar dig – du måste ju få träna din sociala ångest på något sätt. Du verkar ju vara duktig på datorer så varför inte ta reda på hur man tillverkar en sådan app och börja lansera den.

    Istället för att gömma dig bakom din mamma kan du väl skriva ett mail till några psykiatriska mottagningar som har terapi av olika slag och fråga vad som erbjuds. Numera kan man få terapi över nätet – ta reda på mer om detta… Kort sagt använd din förmåga att använda dator till att skaffa dig kunskaper jag lägger en länk med information om olika terapimetoder – läs på och lär dig så du får makt över ditt eget liv – i början är det många nya ord men du kan fortsätta att söka på dessa ord och även slå upp i wikipedia och synonym.se för att lära dig mer. Bli inte rädd för orden – ord kan man lära sig – jag har självt skrivit in nya ord i listor på min dator – det har varit bra men för andra passar penna och papper bättre till listor.

    Det är lätt att fastna på det man är dåligt på – samhället och människorna runt en (även jag är skyldig) tänker inte på att hyperkänsliga personer uppfattar mycket av det som vi säger som kritik. Du verkar ju ha ärvt ångest från din mamma och rädsla är ingenting att leka med. Men jag ser det på min bror och brorson att det går att komma över.

    Dessutom kan du ju börja med att skriva här – själv prenumerar jag på alla trådar jag skriver i så jag svarar så fort du skriver… Saker tar tid men det går

    // KRAM

    Jag har också levt med svår social ångest och söker mest gemenskap med djur och min mamma. Jag är ständigt rädd för att göra något fel och får ofta panikångest.

    Du är inte ensam! ❤️

    Det finns en tränings app för social fobi som jag övat en del på. Verkar dock inte finnas längre. Hmm..

    Här är en tredje som lider av social ångest. Det har blivit bra mycket värre sedan jag stött på en del individer som inte direkt haft mina intressen i fokus. Jag bor också hemma och visst finns det en skämsfaktor i det fastän man ju inte kan hjälpa sin nuvarande situation. Jag drar mig ofta från att söka hjälp, har inte avslutat skolan heller och träffar inte många andra än stödpersoner (som jag är väldigt dålig på att träffa i sig). Jag skulle bli väldigt glad över att få en samtalspartner som befinner sig i ungefär liknande situation. Jag kommer meddelas vid svar så jag kommer inte missa något. Det finns absolut inget att skämmas för när det kommer till mig, så det är bara att slå undan sådana tankar.

    Jag är också 32 och har social fobi. Jobbar inte och har ingen egen familj. Men spenderar mycket tid med föräldrar. Hör av dig om du vill prata!

Visar 5 inlägg - 1 till 5 (av 5 totalt)
4

Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.